Kampen står mellan Tore Karlsson, Jesper Forsberg, Gunilla Jepson, Shanga Aziz och Sofie Karlsson. Alla på sitt sätt Årets Finspångare och det finns garanterat ännu fler som skulle kunna kandidera till just den titeln. Det är tur det, så vi får fram nya kandidater åren framöver.
En genomgående röd tråd hos årets finalister, och även tidigare års finalister, är att man vill någonting. Det finns ett driv och engagemang utöver det vanliga. Och jag tänker att det är det drivet som för samhället framåt. Till något positivt som gynnar många andra personer. Dessa människors osjälviska arbete ska och måste hyllas.
För vilket samhälle vill vi ha? Vad vill vi föra fram till kommande generationer?
En gång i tiden, för väldigt länge sedan, hade jag ett ungdomsjobb på en liten fritidsgård utanför Norrköping. Jag fick själv ansvara för inköp av godis, hyra film och stänga och låsa. Där fanns en yngling, som kan betecknas som störig. Många år senare löpte samma yngling, som nu var en stark man, amok utanför en krog. Precis när han närmade sig mig med ilsken min, kände han – som tur var – igen mig och blev på en tiondels sekund skamsen och började gråta. På något sätt utan att egentligen veta hur, kom han någonstans i "dimman" ihåg mig som en hyfsat snäll person som bara fanns där, när andra kanske inte gjorde det. Nu var jag ju "tvungen" att vara där. Men ändå, ibland behövs det så lite.
Ett tips till alla är att sluta inte bry er, en vacker dag kan ni vara nominerade till Årets Finspångare.