"Den avvikelse som finns på skolan är stor i jämförelse med riket och framstår därför som anmärkningsvärd", skriver Skolinspektionen.
I juni presenterade Skolinspektionen en granskning av 30 gymnasieskolor som återkommande haft avvikelser mellan nationella prov och betyg, samt under perioden haft höga betyg. De konstaterade bland annat tendenser till en låg tilltro till de nationella proven som ett viktigt stöd för betygssättningen, något som myndigheten ser som "bekymmersamt". Nu ses samma tendens tydligt vid en tillsyn under hösten av Fria läroverken i Norrköping. De har nu fått ett föreläggande om att åtgärda en lång rad brister när det gäller betygssättningen av eleverna.
Skolinspektionens utredning visar att en stor andel elever under de senaste två läsåren fått högre kursbetyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk än det resultat de fick på nationella provet. Av Skolverkets statistik framgår att femton elever vid Fria Läroverken Norrköping gjorde nationella proven i svenska 1 under vårterminen 2022. Av dem fick sedan 86,7 procent högre betyg på kursen än det sammantagna betyget på de nationella proven. Det går att jämföra med de 42 procent i hela riket som fick högre betyg på kursen än på de nationella proven. I svenska som andraspråk fick 57,9 procent högre betyg på kursen än på det sammantagna betyget på de nationella proven, medan snittet i riket var 33 procent. Samma trend syns under 2023. "Den avvikelse som finns på skolan är stor i jämförelse med riket och framstår därför som anmärkningsvärd", skriver Skolinspektionen.
På tankesmedjan Balans är man inte förvånad.
– Flera undersökningar visar att friskolor ofta sätter högre betyg än vad eleverna är värda. Deras sätt att sätta betyg stämmer överens med det vi vet om betygsinflation, säger Marcus Larsson.
"Det är förmodligen ett extremt bevis på glädjebetyg"
Marcus Larsson
Tankesmedjan Balans
Han har tittat på Skolverkets statistik över alla Sveriges gymnasieskolor där man rankar dem utifrån hur mycket ämnesbetygen avviker från resultatet på nationella provet. Där hamnar Fria läroverken på en elfte plats när det gäller hög avvikelse, bland landets 575 gymnasieskolor.
Är det här vad man kallar glädjebetyg?
– Det kan man säga, men frågar du skolan så kommer de säga att de hade världens bästa arbete från nationella proven tills att betygen sattes. Då lärde sig eleverna mycket mer än på andra skolor. Det är ju förmodligen inte sant, men det finns inget facit här. Men ja, det är förmodligen ett extremt bevis på glädjebetyg.
I de intervjuer som gjorts med personal på skolan framgår också att det finns oklarheter kring hur betygsättning ska gå till när läraren är olegitimerad. Det finns exempel på betygshandlingar som en icke legitimerad lärare ensam signerat, något som inte är tillåtet enligt skollagen. Om läraren inte har legitimation ska beslutet fattas tillsammans med en lärare som är legitimerad. Det finns också exempel på när biträdande rektor signerat betyg själv, eller tillsammans med en icke legitimerad lärare. Nuvarande rektor har signerat ett betyg innan han ens påbörjat sin anställning. Utöver det upptäcktes flera exempel på betyg som justerats utan att skälet till förändringen angetts. Vissa betyg har ändrats med blyerts och för dem saknas både motivering, datum och signatur.
Att betyg sätts rättvist och utifrån den kunskap som eleven faktiskt har är viktigt eftersom det kan vara avgörande för elevernas framtid. Det handlar om möjligheten till högre studier, och konkurrensen till vissa utbildningar är stenhård.
– Vi försöker regla det här genom att till exempel beakta resultatet på nationella proven när vi sätter betyg. Men om vissa skolor väljer att strunta i det, då kommer de på andra skolor ha svårare att komma in på låt säga läkarlinjen. Den som inte har förtjänat A i alla ämnen kan slå ut en person som har förtjänat det på en annan skola, säger Marcus Larsson.
Deras sätt att sätta betyg stämmer överens med det vi vet om betygsinflation
Marcus Larsson
Tankesmedjan Balans
Att eleverna inte har de kunskaper som krävs är ett problem som också uppmärksammats av universitet och högskolor.
– Det skapar en orättvisa och ett samhällsproblem, där elever ska klara en svår utbildning och så kan de inte de saker de egentligen ska kunna, säger Marcus Larsson.
Det är också ett problem att skolorna tjänar på att sätta högre betyg, då det gör att fler elever söker sig till dem, menar Marcus Larsson.
– Om du inte lockar till dig eleverna så får du inte in pengarna, och det är klart att det är viktigare för ett aktiebolag än för kommunala skolor. Och som elev vill man gärna söka till en skola där man får höga betyg.
Flera brister på skolan
Här är ytterligare saker som Skolinspektionen slår ner på hos Fria läroverken:
Kritik riktas mot att en lärare som undervisat i och betygssatt flera kurser i matematik inte är anställd av huvudmannen, utan anlitats som konsult. Det går emot skollagen och anses allvarligt eftersom eleverna då både undervisas och betygsätts av lärare som inte omfattas av huvudmannens ansvar.
En annan brist är att betyg i flertalet kurser har satts flera månader efter att kurserna enligt individuella studieplaner skulle ha avslutats.
Elever har inte informerats om möjligheten att gå om en kurs om de får betyget F.
Skolan har fram till den 20 juni på sig att åtgärda bristerna.
