Portugalet bra - för ni lurar väl oss inte igen, IFK?
Det är spelet - inte resultaten - som imponerat mest i matcherna mot Djurgården och isländska Fylkir.Nästan så att man fick gnugga ögonen och klia solbränd panna.Fasen, hur blev det så här bra?
IFK har visat god form på lägret i Portugal och frågan är om det är i år som laget ska räcka hela vägen fram.Foto: Robert Svensson
Foto: Fotograf saknas!
Jodå, tongångarna har varit optimistiska tidigare också.
Krönika
Bytte några ord med lagkaptenen Mikael Roth efter Fylkir-matchen i lördags. Hallänningen är en glad och sympatisk grabb som egentligen ser alldeles för lycklig ut med tanke på vad han fått uppleva under sin karriär hos 110-åriga IFK.
2003: Ett monumentalt fiasko. IFK var närmare division två än allsvenskan.
2004: Nya bakslag, trots en båge spänd till bristningsgränsen.
2005: Miss igen. Minnena från en storhetstid börjar blekna.
2006: Usel start på säsongen förstörde IFK:s möjligheter den gången.
IFK med bättre fysik
"Micke" skrattade när jag påpekade att vi ändå alltid varit överdrivet förväntansfulla inför fotbollspremiärerna. Samtidigt påpekade han en sak som slagit mig under Portugal-lägret.
Truppens karaktär har förändrats. Fysiska värden har förbättrats och banne mig - det syns.
IFK-arna orkade hela vägen mot Kalmar förra söndagen. Man var klart piggare än Djurgården i onsdags och samma IFK käkade upp isländska flåbusar i lördags.
Så vad är hemligheten? Jingblads gäng har som jag ser det hela blivit mindre bekväma och mindre naiva. Visst ska det också finnas plats för finlir, men det är sällan de snälla, vackra pojkarna som bjuds in till det allsvenska finrummet på hösten. Mats Jingblad vill ha snabb bolltransport från målvakt till avslutare. Onödigt kladdande på bollen är bannlyst. Spel i sidled bestraffas utan pardon.
Gefle, Häcken, Trelleborg och några till har hasat sig uppåt på fyra klövar. Nu är det IFK Norrköpings tur men jobbet görs inte på kontoret eller ens med finurliga hjälpmedel. 30 ronder av blod, svett och Stefan Thordarson, det är vad som krävs. Jag tror IFK inser det den här gången.
"Vi har blivit bättre på att kriga", sa flera spelare till mig.
Bra, men visa det i superettan också. Annars går det lika illa som under Roths tidigare IFK-år.
Den bästa truppen är den friskaste, säger kloke Magnus Samuelsson.
35-åringen från Simonstorp blir själv en viktig kugge. Här är annars det som imponerat mest på mig under lägret på Algarve:
nn Folkbladet har öst beröm över anfallarna Stefan Thordarson och Bruno Santos. De förtjänar varenda stavelse. Kan dom spela i alla fall 20 matcher i superettan, ja, då vet inte jag vad som ska kunna stoppa kamraterna.
nn Kristoffer Arvhage har varit sensationellt bra som mittback. Hur ska Jingblad kunna peta honom när Thomas Magnusson nu kommer tillbaka i mötet med IFK Mariehamn på långfredagen?
nn Måste erkänna att jag hade tvivel om Daniel Bamberg förra hösten. Förstod inte varför IFK så gärna ville ha tillbaka brassen, som ju också svek klubben när han skrev på för ett lag hemma i Sydamerika. När det visade sig att Figueirense inte hade en spänn i kassan - Bamberg fick aldrig någon lön under tiden i klubben - fick Norrköping en ny chans. I dag förstår jag bättre varför man kröp för 23-åringen som varit vass under lägret.
Under avdelning mer att bevisa sorterar jag in nyförvärvet Simon Omekanda som ser lite kantig ut i sina rörelser. Han är helt färsk, jag vet, men något säger mig att den amerikanske belgaren kan vara en felbedöming.
Bollen är din, Simon.
Så jobbar vi med nyheter