Fattas bara annat.
Mästarliret man serveras på Nya Parken (f´låt, Östgötaporten) våren 2016 saknar motstycke. Jag kan faktiskt inte tänka mig att "Peking" någon gång under sin stolta historia med 13 SM-guld presterat en lika underhållande fotboll så här tidigt på säsongen.
Men jämförelsen haltar naturligtvis.
Janne Hellström och hans IFK-kompisar hade inte en chans att få till ett passningsspel som ens liknade det flipperspel till lir som Traustason, Blomqvist och Nyman kan bjussa på under kalla våraftnar och för ännu tidigare stolta IFK-generationer var det säkert minst lika tufft.
Minns ni hur det kunde se ut på naturgräset i april för tjugo år sedan? Då spelade det inte så stor roll om det var Brolin, Marovic eller Kuznetsov som bar den vita tröjan med blå stjärna på bröstet. Bollen studsade, fastnade, stack iväg eller betedde sig bara... ologiskt.
Under Janne Anderssons ledarskap har IFK-arna maxat sin förmåga att behärska konstgräset och i dag verkar det inte finnas några svenska lag som kan tämja "monstret IFK" i Norrköping.
Kalmar, AIK, Hammarby och Helsingborg har alla försökt och krossats.
Skillnaden mellan hemma- och bortalag har varit nästan löjligt stor.
14 gjorde mål på åtta halvlekar. Vem med sinnen i behåll kan klaga på det?
Förra hösten var Hif-tränaren Henrik Larsson vansinnig efter 3-2-förlusten på Nya Parken. Den här gången kapitulerade han fullständigt för överheten. Celtic-ikonen tyckte det var skönt att "IFK slog av" i andra halvlek vilket – med "Henkes" egna ord – ju stoppade blödningen (läs: en större förnedring för skåningarna).
Emir Kujovic var som väntat spelsugen och 27-åringen gjorde en imponerande comeback. Inte enbart för de två målen. Arbetsinsatsen var väldigt stark inför ögonen på landslagets Marcus Allbäck.
Minst lika bra var Christoffer Nyman (igen!) men tyvärr tror jag inte att "Tottes" grymma vår tar honom till EM i Frankrike.
Nymans tid kommer garanterat i stället i höst när Sverige byter ut sin landslagschef mot ni vet vem.