22-åringen från Marby utanför Norrköping kastar lystna blickar mot Tyskland. Där ser han sin framtid. Där vill han bo. Där ska han förkovra sig som elithoppare.
– Det är slutlekt. Man har långt kvar till den yttersta eliten men jag vill ge det en chans.
Fortsätter:
– Jag har redan besökt fem olika ställen i Tyskland, men de var inte riktigt de jag sökte efter. Men jag letar vidare, är beredd att sticka redan nästa vecka.
Malin Baryard gjorde "utlandstjänst" i England.
– Jo, men då var ju Whitaker riktigt bra. Nu är inte Storbritannien lika hett. Om det inte blir Tyskland skulle jag kunna tänka mig Holland, Belgien eller kanske USA. Men Tyskland är Mecka för oss.
Det är fredag, andra dagen av Norrköping Horse Show.
Vädret är bara sådär. Efter soliga men lite kyliga dagar har regnet olägligt nog kommit till Åbys fina anläggning. Men det är naturligtvis bara att gilla läget och Viktor verkar inte bry sig det minsta. Allt fokus ligger på att göra bra resultat.
Viktor föddes nästan på hästryggen och han är en ung veteran som vet vad han vill.
– Jag behöver träna och tävla på bättre hästar. När jag sticker måste jag göra mig av med alla mina egna, inser han.
Ett hästliv i sus och dus? Knappast.
– Man får vara beredd att slava. Förhoppningsvis ska det ändå bli mer ridning än mocka. Det blir skittufft men samtidigt får man lära sig saker som man inte skulle lärt sig hemma. Men det måste förstås finnas potential hos dem man hamnar hos.
Andra fördelar?
– Ja, man slipper ju alla kostnader när man jobbar med andras hästar.
Hur svårt är det att hitta en plats?
– Konkurrensen är så in i helvete svår. För min del handlar det om att allt måste kännas rätt.
Juniortiden är över och från och med den här säsongen är det seniorer och höga höjder som gäller. Just det senare är dock inget som avskräcker friskusen Viktor.
Redan som 12-åring tävlade han i SM och fyra år senare debuterade han på 1.50-höjder.
– Och jag har hästar som tar sig över stora hinder, säger han.
Vårsäsongen har börjat bra och under de senaste veckorna har Viktors hästar visat framfötterna... f´låt hovarna, i Hammarö och i Åby.
– Jag var ju med här ute redan förra veckan och kom femma i en klass med Sydney. Nu har jag tre hästar med mig, berättar han.
15-årige Sydney har varit med ett bra tag och fortsätter varva fantastiska resultat med lite mer blygsamma insatser. Men karriären sjunger förmodligen på en av de allra sista verserna.
– Det är klippt omöjligt att veta vad det ska bli när man tävlar. Sydney har en väldigt stor potential, men är också usel när det går som sämst. En något ojämn häst, förklarar Viktor.
De andra två i Melins stall är Atina och "Rune", som egentligen heter So Good de Vayrie.
– Allt känns bra. Jag skulle bli mycket besviken om jag missar stora rundan på söndag, säger Viktor efter fredagens inledande klass.
En biljett till finalen av lilla rundan är redan bärgad.
Vid sidan om ridsporten är det fotboll som gäller – även om han inte själv spelar.
Favoritlaget är Chelsea FC från London.
– Jag ser nästan allt och brukar åka till England för att se Chelsea några gånger per säsong. Det är tur att VM snart drar igång i Brasilien för annars skulle jag nog avlida av abstinens.