OS-avslutningen blev minst sagt omtumlande men inte på det sätt vi hade hoppats.
Kanadas uppvisning mot Tre Kronor – det blev 3–0 till "Lönnlöven" om någon lyckats missa detta – försvann i mediebruset där all (svenskt) fokus och krut i stället lades på Nicklas Bäckströms snöpliga sorti timmarna innan nedsläpp i Sotji.
Skyllde på IOK
Svenska landslagsledningen lade all skuld på Internationella Olympiska Kommittén som av oklar anledning medvetet skulle ha hållit inne med beskedet att Washington-centern hade otillåtet höga mängder pseudoefedrin i kroppen.
Ett resultat av att "Bäckis" knaprar allergimedicin, något som han gjort i många år och inte på något vis försökt hemlighålla.
Eftersom Bäckström testades redan i onsdag borde IOK meddelat svenskarna redan under fredagen och inte som nu – två timmar innan nedsläpp.
Då hade Pär Mårts fått mer tid på sig att omgruppera styrkorna inför den haussade finalen. Det är lätt att föreställa sig de närmast panikartade åtgärder som i stället formulerades kort efter värmningen på matchdagen.
"Ett politiskt beslut av IOK", dundrade landslagschefen, förre Vita Hästen-tränaren Tommy Boustedt framför tv-kamerorna.
Kanada bättre
Resultatet var hursomhelst plågsamt: Tre Kronor inledde bra men i andra- och tredje perioden var kanadensarna klart bättre. På allt.
Det var en uppvisning av turneringens klart bästa lag.
Tror inte för ett ögonblick att Nicklas Bäckström betytt mer än möjligen marginell skillnad i finalen. Däremot är det givetvis oerhört tråkigt för 26-åringen från Valbo att missa karriärens häftigaste match.
Efterspelet får visa vem som bär ansvaret för fadäsen.
Häftiga tävlingar
Totalt sett har OS i Ryssland bjudit på många häftiga upplevelser. Atleterna själva har vittnat om ett suveränt arrangörsskap i skuggan av anti-gaylagar, kosackpiskningar av Pussy Riot-medlemmar och revolutionen i grannlandet Ukraina.
Det kändes, tycker jag, helt okej att Ryssland fick till en trippel på avslutande femmilen igår på Fisjt-stadion.
Längdskidåkarna bar det stora svenska medaljlasset och helst minns man förstås Charlotte Kallas uppvisningar i spåren (minns stafetten!) och 20-åriga Stina Nilsson imponerande forcering i sprintstafetten som gav Sverige brons.
Herrarnas stafettlag krossade konkurrenterna till priset av utebliven dramatik och för att återknyta till Tre Kronor gjorde laget en fantastisk turnering. Sotji kan förövrigt bli sista OS med alla de bästa NHL-spelarna, nordamerikanerna är inte överdrivet intresserade av att släppa sina spelare framöver.
Besvikelser
Vi minns också besvikelser.
Victor Öhling Norbergs fall i skicross var oerhört frustrerande att se. "Vön" var ju ett av våra stora hopp och friskusen lär inte glömma Sotji i första taget.
Tunga fall var det också för våra slalomåkare som misslyckades med nästan allt man företog sig. För första gången sedan Sarajevo 1984 blev blågult helt utan medaljer i backarna.
Nu är det i alla fall över och för många av oss kommer måndagen kännas tom utan OS-sändningarna. Abstinensen kan bli svår för vissa.
När dag blev kväll blåste "Misja", den ryska maskoten, ut den olympiska elden.
Vi ses i Pyeongchang i Sydkorea om fyra år.