"Kalpa" tillbaka mellan stolparna

Det är inte första gången den före detta svenska landslagsspelaren gör comeback.

Senast det begav sig var när han tillhörde BK Hird.

- Men allt kändes faktiskt som vanligt när matchen väl började. Det var inte nervöst eller så, och jag försöker ju hålla igång, berättar han.

Syrianska, som är jumbo i östra fyran, mötte serieledande Linghem och fick som väntat stryk med 0-2. Inget lyckligt slut på den här sagan, således.

- Ja, det fanns tyvärr ingenting att göra. Första målet var en hörna där vi missade markeringen och andra var ett skott som gick stolpe in. Jag tycker inte det var rättvist. Vi hade många chanser att göra mål i matchen, suckar han.

Syrianska har det riktigt tufft. Efter tränarbytet i våras (numera tränas laget av spelaren Michael Kassyousef) har norrköpingsklubben dessutom drabbats av målvaktsbrist.

Kalpakidis registrerades så sent som i fredags.

- Hann bara med några träningar. Men detta blir min enda match i a-laget.

Säkert?

- Ja, klubben har redan en ny målvakt på gång som ska debutera nästa helg.

Det ser illa ut för klubben. Ni är sist.

- Ah, men det är många poäng kvar att spela om. Det är inte kört, hävdar "Kalpa".

Som ju förresten inte alls är målvakt från början.

Mikael slog igenom som talangfull mittfältare i Simonstorp i början på 1980-talet.

IFK Norrköping såg potentialen och det blev sex säsonger hos "Peking". Fast det var inte några lyckliga år.

- Den tiden vill man nästan glömma. Jag fick göra några inhopp i allsvenskan, men annars kändes det alltid som att de spelare som tjänade mest skulle spela. Kan inte påstå att jag trivdes särskilt bra.

Kalpakidis var desto gladare när han fick dra på sig den gula landslagströjan. Han spelade både i pojk- och juniorlandslag med spelare som Jonas Thern och Pelle Blohm.

- Kennet Andersson och Martin Dahlin (VM-hjältar efter bronset 1994, Folkbladets anm.) var inte lika vassa på den tiden. Man var väldigt stolt när man fick sätta på sig landslagströjan och höra nationalsången, minns han.

Han har passerat revy i en rad klubbar i och runt Norrköping.

Att han har känslor för Syrianska är inte särskilt konstigt. Där spelar sonen David, 21 år.

- Fast han var inte med i just den här matchen mot Linghem.

Det blir som alla säkert förstår mycket fotboll.

- Ja, i alla fall på vardagarna. Helgerna försöker jag vara med familjen. Därför hoppas jag inte behöva stå fler matcher, slutar han.