Jaha, ännu en allsvensk match där efterspelet kom att handla om det där trista som inträffade på läktarplats. Den här gången i derbyt mellan Djurgården och AIK på Tele2 Arena. Brinnande bengaler, knallskott – och tjock rök som ledde till ännu en avbruten match och nya diskussioner om hur man ska tygla de där förvirrade individerna som går på fotboll mest som ett alibi för att förstöra för andra.
Jag har följt den allsvenska herrfotbollen sedan 80-talet och mönstret är inte särskilt svårt att följa.
1) Det handlar uteslutande om arga män som stökar. Inte sällan maskerade när det är skarpt läge.
2) De håller, oftast, till i de stora klackarna till AIK, Djurgården eller Hammarby.
Visst härjas det i Göteborg och Malmö också, men nio gånger av tio så är en stockholmsklubb inblandad när det brinner till. Varför det blivit så? Ja, det får väl Leif GW och de andra spekulera i men själv killgissar jag friskt med erfarenhet av livefotboll under fem decennier.
En sak:
Konkurrensen i huvudstaden är unik med tre rätt jämnstarka föreningar och stora supporterföljen. Det triggas, retas och hånas i en ständigt nedåtgående spiral, där tuffhet och kompromisslöshet värderas högre än empati, förståelse och sportmanship. Min egen erfarenhet från läktarplats i Stockholm är dessvärre negativ och jag blir inte förvånad när personer i ens närhet berättar att man undviker att ta med flickvän eller barn på derby. Språket är många gånger rått, kränkningarna haglar och gesterna obscena.
Ett derby är på många sätt ett krig som ska utkämpas snarare än en fair match på högsta nivå som ska avnjutas från första parkett. Inramningen på derbyna håller alltid världsklass, varför kan inte individuella beteendet steppa upp till samma nivå, kan man undra. Alla bär naturligtvis inte skuld till apkonsterna på läktarna, men även den som står bredvid stillatigande och vägrar säga ifrån har också en skuld att bära.
Klubbarna utanför storstadsregionerna är gudskelov ganska förskonade från fotbollsvåld. Undantag då 08-lagen kommer på besök. Att gå på fotboll i Norrköping, Borås eller Kalmar är en annan värld än den på Friends arena eller Tele2.
AIK-arnas fullständiga haveri i söndags får förhoppningsvis konsekvenser.
Två poliser och tre ordningsvakter skadades lindrigt i tumultet och polisen jobbar med ett tiotal utredningar om våldsamt upplopp, brott mot ordningslagen, försök till- och våld mot tjänsteman samt blåljussabotage.
Ansvar ska utkrävas – också från arrangören Djurgården som möjligen kan kritiseras för bristande säkerhet.
Mindre än ett dygn efter skandalscenerna avgick AIK:s vd Manuel Lindberg i svallvågorna av kaoset runt föreningen.
– Det finns en enorm frustration i klubben just nu. Spelarna är frustrerade, ledningen är frustrerade, vi supportrar är frustrerade. Någonstans måste vi hitta ett sätt att få utlopp för den frustrationen på ett mer positivt sätt. Som gör att vi kan ta de kliven vi behöver göra både på läktaren och på planen, och hela klubben egentligen. Det är väl det som är det stora just nu, säger Andreas Wassenius som är ordförande i ASK, Allmänna supporterklubben till Aftonbladet.
Våldsamheterna på Tele2 har även fått regeringen att reagera. Justitieminister Gunnar Strömmer har kallat till möte med Svenska fotbollförbundet.
– Det som hände är utomordentligt allvarligt och skandalöst, säger Gunnar Strömmer, säger han i ett uttalande.
Det är bara att hålla med.