Millán de la Oliva kan bosätta sig i Kenya: "Optimalt"

2020 var en enda stor framgång för Emil Millán de la Oliva. 19-åringen sprang mycket och han sprang fort. Han noterade nya, prydliga personliga rekord på 5 000 och 10 000 meter med 13.29,59 respektive 28.23,21.

Tider som imponerar storligen och bådar för en lyckosam framtid.

Som grädde på moset vann han SM-guld på 10 000 meter.

Hur långt ska det här bära?

Klart är att Emil Millán de la Oliva ger sin löparkarriär en allvarlig chans. I flera månader har Åbysonen befunnit sig i Kenya för att få träna hårt och träna i det bästa möjliga sällskapet.

Han trivs ypperligt i den löpningstokiga nationen. Så pass bra att han kanske till och med bosätter sig i det afrikanska landet.

Någon flygbiljett hem till Sverige finns nämligen inte för stunden.

– Jag tänker att jag stannar här i flera år framöver. Jag bor ju i en camp här och har min tränare och träningsgrupp (2runningclub) här. Jag kanske åker tillbaka till Sverige då och då för att hälsa på familjen så klart, men om jag tränar så ska jag tillbaka hit, säger Emil Millán de la Oliva på en knastrig telefonlinje från den kenyanska orten Kapsabet.

Träningsgruppen som Emil Millán de la Oliva huserar med är inte ett gäng slashasar direkt.

Nivån är skyhög.

– De är världselit hela högen skulle jag säga. Två av dem (Vincent Kipchumba och Amos Kipruto) ska springa OS i maraton för Kenya. I princip alla gör nog under 60 minuter på halvmaran, berättar Emil och adderar:

– Det var min manager, Gianni Demadonna, som fixade in mig i gruppen. Han är en stor manager inom låndistanslöpning just nu, en av de största.

Hur givande är det att träna med de där grabbarna?

– Det betyder mycket. Jag har fått en stor möjlighet att få träna med de bästa i världen, och att ha en av de bästa tränarna i världen i mina ögon. Jag har en italiensk tränare (Claudio Berardelli) som har haft många OS-medaljörer. Det här kommer att bli intressant.

Hur kan en vanlig dag se ut för dig?

– Jag går upp 05.50 på morgonen, klockan sex är man ute och springer liksom. Låt säga att vi kör ett distanspass på 18 kilometer i kuperad terräng då. Och backarna här i Kapsabet är inte att leka med. Det är nog ett av de tuffaste ställena i Kenya. Jag tror att det där kommer ge väldigt bra styrka till mig. Efter morgonpasset äter man frukost. Mycket frukter, te, bröd, såna grejer. Sen vilar man, om man vill kan man ta en promenad eller dricka te på nåt hak och snacka med folk. Det är ett väldigt socialt liv här. Jag ligger inte bara hemma och sover halva dagen, utan jag har andra saker att göra utöver löpningen som är två-tre pass om dagen.

Har det varit en del nötande med löptekniken också, utöver det fysiska?

– Alltså, teknik finns inte i Kenya skulle jag säga. Man springer bara liksom och kroppen får anpassa sig efter det. Det är kvalité och mängd som det är fokus på.

På Emil Millán de la Olivas Instagramkonto har han lagt upp gott om bilder från Kenya. Det är en häftig syn när han löper i det afrikanska landskapet. Dessutom sticker Emil ut då han är ensam om att vara vit bland alla topplöpare.

– Det är många på stan som kommer fram och säger hej och frågar var jag är ifrån. Då brukar jag svara på deras eget språk. Då blir de chockade (skratt). Folket här är väldigt välkomnande mot mig. Det är kul.

Man kan tänka sig att merparten av befolkningen i Kenya inte lever något flådigt liv. Det intygas av Millán de la Oliva.

– Det är fattigt. Men det är inget man märker av. Jag anpassar mig till omgivningen. Lär man sig språket, som jag börjar göra nu, så kommer man in i allting ännu mer. Jag är den enda från Europa här i Kapsabet. Jag har inte sett någon annan träna här. Jag tror att det var nån italienare här för nån månad sen, men han åkte hem efter tre-fyra veckor. Det är ett simpelt liv, det finns inte mycket av det som finns i Europa, säger Emil.

– Om du klarar av det mentalt är det optimalt att vara här för att bli en bättre löpare.

Saknar du Sverige något ibland?

– Jag trivs väldigt bra faktiskt. Det enda jag saknar är så klart familjen. Men när jag åker på tävlingar, så kommer jag att hälsa på.

Emil Millán de la Oliva gör tävlingsdebut för året i Tyskland i april.

– Det är ett litet delmål. Min plan är att vara i toppform till bansäsongen. Min tränare försöker tajma det rätt. Just nu kör jag mycket grundträning. Mitt stora mål är att kvala in till OS. På 5 000 eller 10 000 meter, säger han.

2020 var ruskigt bra för dig. Är du stolt över det eller vill du mer vidare och ta nya steg?

– Det var en bra början. Men jag var långt ifrån att toppa. Jag kanske tränade bra i en-två månader för att göra det där. Jag vet att min kapacitet är mycket större än så. Förhoppningsvis gör jag en ännu bättre säsong i år.

Konkurrenterna är därmed varnade.