Föräldrarna har inte längre kvar sin bostad i Carvoeiro men läget vid Algarvekusten är ett välbekant område för Christopher Telo.
Efter lördagens förmiddagspass möter han upp delar av släkten som väntar vid spelarbussen.
– Jag har varit här jättemycket och känner igen folk på träningsanläggningen. En sommar, som grabb, spelade jag i en lokal turnering här för Lagoa. Där har man nätat, berättar IFK Norrköpings trotjänare.
Håret är längre än vad vi vant oss vid – ”jag ska odla det lite” – men den ödmjuka och jordnära personligheten är oförändrad. 26-åringen var redan förra året den IFK-spelare som varit längst i truppen. I höstas skrev han på för två nya år.
– Med den säsongen vi hade och som den utspelade sig var det självklart, säger Telo som i samband med att han skrev på kontraktsförlängningen avslöjade att han hade bra anbud från andra håll.
När hattandet mellan att vara yttermittfältare och ytterback var över fick även Telo en utveckling som spelare som omgivningen väntat på.
Vänsterbacksplatsen tillhörde honom – tills den där skadan kom borta mot Hammarby.
– Jag krossade hälkudden. Inte alls kul, fortsätter Telo med en sned min. Jag var den enda som hade spelat alla minuter innan och gav mig fan på att hålla den sviten. Jag befarar att det blev värre och kände i halvtid att det inte gick längre.
Nikola Tkalcic tog över vänsterbacksplatsen – och lämnade den inte åter. Skadefri och hungrig ska Telo ändra på det.
Det är en frän konkurrenssituation mellan de två även om inte Telo riktigt ser det på samma sätt.
– Han (Tkalcic) gjorde det bra men det är inte bara han som jag konkurrerar med. Jag tänker inte så mycket på den kampen.
Hur upplevde du hösten?
– Skadan var dåligt tajmad. Det var synd för mig men skitkul att få få vara med och gå hela vägen. Annars hade vi varit bortglömda snabbt tror jag. En tvåa glöms bort snart.
Kände du samma glädje?
– Ser man tillbaka så bidrog jag innan och startade 18 matcher och hoppade in i fem. Men självklart var det tråkig för egen del. Jag spelade med ett skydd fasttejpat på foten. Det är inte riktigt samma sak.
IFK:s fantastiska säsong till trots – Christopher Telo tänker inte se till att ”Peking” slår sig till ro eller bli mätta.
– Det fanns matcher i slutet som vi kunde gjort bättre. Det är lätt att stirra sig blind på att vi vann men vill man fortsätta utvecklas får man inte vara nöjd.
Janne Andersson har två alternativ som vänsterbackar som inte är vänsterfotade. En ovanlig situation.
– Men i och med att Jon (GudniFjoluson) är vänsterfotad så ska det inte märkas. Vi ville ha en vänsterfotad mittback som har en bra uppspelsfot. Det var tanken och ger oss mer alternativ, säger Andersson.