Hittills har svenska fotbollssupportrar med förkärlek till eld och smällare rätt obekymrat kunnat härja på landets läktare. I skydd av ansiktsmasker och en passiv medpublik som sällan eller aldrig vill eller vågar peka ut någon ansvarig har bengaler och knallskott blivit vardag i fotbollsallsvenskan.
Många beskriver den svenska supporterkulturen som det bästa vi har, stämningen och sången från läktarna anses inte sällan hålla en högre nivå än liret nere på planen.
Likväl är det förbjudet att elda och stöka och ska man fästa någon tilltro till polisens senaste utspel har ordningsmakten tröttnat.
Man lyfter fram två exempel från hockeyallsvenskan där det av förklarliga skäl är ännu mindre lämpligt att tända pyroteknik mellan väggar och tak.
En rökig match mellan Södertälje och Djurgården tidigare i vintras avbröts och publiken kördes ut innan matchen kunde fortsätta utan ytterligare störningar.
– Ishockeyn har visat oss ett gott exempel, sade NOA:s sektionschef Per Engström i en intervju med Aftonbladet nyligen.
Ett uttalande man naturligtvis kan ha åsikter om.
I Södertälje-fallet straffades alltså publiken kollektivt. Alla kördes ut innan matchen kunde fortsätta i en tom arena. Rimligt? Jag är ytterst tveksam.
– En tuffare verklighet kräver mer handlingskraft, menade Per Engström vidare och hänvisade till polisens årliga rapport om att ”arrangören tappade kontroll över 24 matcher” i de två högsta fotbollsserierna förra säsongen.
Att tömma en läktarsektion med kanske 5 000-6 000 uppretade supportrar är säkert inte det enklaste, men jag antar att polisen tillsammans med arrangören har en plan för hur detta skulle kunna fungera i skarpt läge.
Såväl justitieminister Gunnar Strömmer (M) som idrottsminister Jakob Forssmed (KD) är hursomhelst involverade i frågan som inte oväntat väckt starka känslor i fotbollssverige.
Vad är det som händer i östgötsk juniorfotboll?
Frågan ställdes på sin spets i förra veckan när NT-sportens David Iwung presenterade minst sagt alarmerande siffror från lokalfotbollen.
I korthet: Trots ambitiösa kampanjer om fair play och snack om respekt till höger och vänster har de grova utvisningarna fortsatt att öka.
Mest sorgligt är attackerna mot domarna inom ungdomsfotbollen. Av sammanlagt 170 grova utvisningar förra året gällde 60 av dessa olämpligt uppträdande mot domaren.
Det är inget annat än ett osmakligt och inte så lite svårtuggat papper.
Redan nu är det svårt att locka domare till sporten och den här rapporten från ÖFF gör det knappast lättare för rekryterarna.