Det är egentligen business as usual att byta tränare och i Zabels fall hade han ändå varit i klubben i tre år. Historiskt sett får man backa till Torgny Bendelins tid (1986–90) för att hitta en mer långlivad på posten.
I mina ögon kan huvudtränaren Zabel lämna Norrköping med spikrak rygg. Han har levererat resultat och undvikit negativt kval i tre raka säsonger, trots knappa resurser.
Det är väl mer sättet som han långsamt har fasats ut på som skaver lite. Det är bara att läsa mellan raderna i hans "avskedsintervju" för att förstå att det inte direkt har varit harmoni mellan honom och styrelsen de senaste månaderna – än mindre någon kommunikation.
På så sätt sitter vi i samma båt. Sporten har också sökt föreningens främsta företrädare åtskilliga gånger utan att få ett enda livstecken. Tills i eftermiddags då, när det korta men kärnfulla tränarbeskedet kablades ut på hemsidan.
"Det hade varit kul om man fått beskedet själv först och inte fått läsa det i tidningen", sa även Mikael Johansson apropå öppenhet.
Ordföranden Rickard Rauge hörde dock av sig på fredagskvällen och det var ju positivt i alla fall.
Förutom den bristfälliga kommunikationen finns det ett antal frågor att reda ut den närmaste tiden.
Vem ska träna laget? Hur går truppbygget? Hur ser ekonomin ut? Hur går det med tillsättandet av sportchef?
Etcetera.
Den här hårt ansatta föreningen och dess luttrade supportrar är åtminstone förtjänta av lite fler livstecken från de förtroendevalda under den resans gång.