Skyttekungen på guldjakt

Vi minns bilderna från Aten för fyra år sedan. Den då 39-årige Krokek-skytten hade tagit storslam, fyra guld på fyra försök, och glittrade med sol, medaljer och lagerkrans framför pressfotograferna vid Akropolis.I Grekland sköt han hem sitt tionde, elfte, tolfte och trettonde guld i karriären.Nu tror - nej, räknar många med - att han ska vinna även i Peking. Han har fyra försök på sig, precis som senast.Jonas suckar litegrann när ämnet förs på tal. Vi har stämt träff vid den lilla skyttebanan vid Marmorbruket i Kolmården. Det var pappa, Gert Jacobsson, som byggde banan i början på 1980-talet.Här sitter nu Jonas Jacobsson, en av Sveriges mest framgångsrike handikappidrottare, och skjuter bort tid och pengar.En dyrare sport
Under ett femtimmarspass kan 43-åringen slänga i väg 300 skott á 2 kronor och 70 öre styck.- Sporten har blivit så mycket dyrare. Senaste månaderna har jag bränt 100 000 kronor på ny bössa och ammunition, berättar han. Han är ingen nybörjare, Jonas, som gjorde sitt första Paralympics redan 1980.I holländska Arnhem inleddes den makalösa sviten med guld i sju raka mästerskap.- Det är faktiskt ett par skyttar som varit med sedan dess, säger Jonas som ofta tävlar mot betydligt äldre gubbar och krutgummor.Åldern är ingen stor grej i de här sammanhangen. Jonas skulle lätt kunna tävla i 20 år till.- Frågan är bara hur det är med motivationen då, undrar huvudpersonen själv."De mest välordnade spelen"
Han åker inte till Paralympics för att beundra omgivningarna. Det är redan gjort.- Vi var i Kina och sköt i våras. Då kollade vi in Kinesiska muren och Himmelska fridens torg och lite annat, så nu är det gjort. Nu kan jag koncentrera mig på skyttet.Vi bad honom rangordna alla Paralympics sedan 1980.
Så här ser Jonas lista ut:
1) Sydney, Australien, 2000.- Det var de mest välordnade spelen. Jag och två andra skyttar åkte dit redan tre månader i förväg och såg bland annat Jonas Edman och Pia Hansen ta sina olympiska guld.2) Barcelona, 1992 och Aten 2004.
- Jag fick en njursten en månad innan tävlingarna i Barcelona började och läkarna sa att jag kunde glömma OS. Jag hade tur som ens kom dit och sedan blev det två guld också. Aten var ju också mycket bra, jag fick maximal utdelning.4) Seoul, Sydkorea, 1988.
- Första gången tävlingarna gick på samma plats som vanliga OS. Där var jag förresten också med i det svenska basketlaget. Vi kom sexa.5) Atlanta, USA, 1996.
- Jag hade skjutit illa innan jag åkte dit, men när jag var på plats fungerade plötsligt allting och jag tog två guld. Direkt när jag kom hem igen sköt jag dåligt igen.
6) Arnhem, Holland, 1980.
- Där fanns ingen OS-by eller sånt. Pappa var med som ledare. Hela grejen var väldigt speciell och jag tog mitt första guld där.7) Stoke Manderville, England, 1984.- Tävlingarna skulle gått i Illinois (USA) men handikappförbundet där borta gick i konkurs och vi fick skjuta utanför London i stället. Jag fick ett guld, i lag. Där hade jag tur, vi hade samma poäng som Tyskland men tog guldet på att vi sköt bättre i sista serien.I början av nästa månad kan Jonas Jacobsson skriva ett nytt kapitel på temat olympiskt skytte.8 september tävlar han med sitt luftgevär stående.- Därefter är det helmatchen 10 september. Där har jag mina bästa chanser att vinna något.Övriga två (luftgevär liggande och liggande, 50 meter) blir mycket svårare. Det finns 25-30 skyttar som kan vinna.Jacobssons trumf är rutinen.Killen som tagit 24 medaljer blir inte skakis i första taget.- Nej, jag blir inte nervös. Däremot finns det andra som sviktat när det hettat till, säger han avslutningsvis.

Information till våra läsare

Skyttekungen på guldjakt

Hur sanslöst det än kan låta så finns ett stort problem med att vara 24-faldig medaljör på OS. Förväntningarna. - Folk fattar inte hur svårt det är att vinna. Jag kan göra en kanontävling i Peking och ändå komma hem tomhänt, säger mästerskytten Jonas Jacobsson.