Ska det verkligen vara möjligt att det ska gå så här lätt?
För Vita Hästen?
Här hade jag väntat mig en stenhård och rafflande batalj som skulle avgöras sent i tredje perioden – eller på övertid.
Det var avgjort redan efter första perioden.
Rasmus Kahilainen åkte fram påpassligt framför kassen och styrde in Hampus Falks skott. Sebastian Benker tryckte in sin egen retur efter att Jens Holmström stressat sönder Kristianstad, stulit pucken och serverat honom. Patrick Bajkov lade behärskat in pucken efter Arvid Degerstedts vårdade förspel.
Pang. Pang. Pang.
3–0.
Matchklockan hade inte ens passerat tolv minuter.
Sånt där har vi sett Vita Hästen göra förut den här säsongen. Inte vara så pass effektivt som man var i kväll, men definitivt ha fina, längre sekvenser i matcherna där man trycker på och åtminstone får betalt i form av ett mål eller två.
Det jag inte har sett mycket alls av 2022/2023 är det man visade upp mot Kristianstad i de två avslutande perioderna. De spelade av resten av matchen på ett kontrollerat sätt. Klart att gästerna hade ett par lägen – Adam Ohre var vaken och stod för en imponerande återkomst, där har Anders Olsson och Tim Brithén sin förstakeeper hädanefter – men Vita Hästen stressade aldrig upp sig, kladdade inte med pucken och framför allt – slarv som fällde dom i Västerås senast var nu obefintligt.
Det måste ha glatt tränarduon allra mest.
Tingsryd, precis under det negativa kvalstrecket, är tio poäng bakom Vita Hästen som skuttade förbi både Västerås och AIK och för tillfället ligger åtta. Tingsryd har förvisso en match mindre spelad, men du behöver inte vara våghalsig alls för att slå fast att hotet om negativt kvalspel definitivt är borta för Hästen.
Jag vet att det har tyngt deras sinnen så gott som hela säsongen.
Vinsten som håvades in mot Kristianstad gjorde att Vita Hästen har fem poäng ner till just KIK med fyra omgångar kvar. Det ser lovande ut och det bör räcka med en seger till för att säkra biljetten till åttondelsfinalen där sjuan och åttan i tabellen får hemmaplansfördel i bäst av tre-duellerna.
I min bok tar en frisk Filip Lennström en plats i kedjan med Jesper Samuelsson (uppe i 702 matcher för Hästens A-lag, respekt) och Rasmus Kahilainen i stället för Georg Weigelt.
Annars känns det som att man har hittat rätt i kedjorna. Det finns verkligen ingen anledning att ändra något inför Björklöven på söndag om samma spelare är tillgängliga.
Utmaningen för Vita Hästen nu blir att inte pusta ut för mycket. Man måste hitta rätt anspänningsnivå och vara så där lagom desperata som krävs för att ro hem den där slutspelsplatsen – som klubbdirektören Johan Lundström suktar efter. Ingenting är någonsin säkert i den här hockeyligan.
Men möjligheten att få ropas ut – och fira viktiga skalper ihop med sjungande supportrar – borde vara mer än nog som morot.