BORTASPÖKET
Att förlora borta mot Djurgården är inget att säga något om egentligen. Jag hade inte förväntat mig ett annat utfall innan nedsläpp. Men när det blir som det blir, så är det omöjligt att inte prata om spöken, förbannelser och allt annat sånt där vad gäller Vita Hästen och matcher där Himpa-Harry inte är närvarande under introt.
Man genomför en bra första period och leder med 1–0 mot ett bra Djurgården men som är långt ifrån Modo i kvalitet för stunden, är ganska pressat och hade några skickliga gubbar på frånvarolistan precis som Vita Hästen.
Vad händer sen?
- Adam Ohre står för en rejäl målvaktstavla där Anton Björkman nog borde kunna vara vaken nog att vispa undan pucken. 1–1.
- Vanligtvis kloke Andreas Söderberg tar ett oklokt beslut att stöta framåt och lämnar en öppen yta bakom sig. 1–2.
- Söderberg kan lägga ut pucken enkelt, ja till och med hitta till en lagkamrats blad, men väljer att passa hemåt till Hampus Falk vars mottagning brister och allt bara blir helt fel. 1–3.
Det är som förgjort för Vita Hästen att vinna på bortaplan. De hittar alltid vägar till nederlag. Just såna här förluster blir än surare då de har varit så givmilda. Julklappar ska inte delas ut förrän 24 december.
Hästen är poängmässigt näst sämst i ligan på resande fot. Man har vunnit en av 14 (!) bortafighter och den kom 5 oktober i Södertälje. Jag var där och det var så länge sedan att det var Léon Lerebäcks första match utanför truppen.
Har motgångarna i andra hallar letat sig in i skallen hos många av spelarna? Ja, konstigt vore annat.
Om det blir förluster även i årets två sista bortamatcher – Tingsryd 27 december och Västervik 30 december – är det kanske läge att ta in en exorcist, terapeut eller helt sonika ta med Himpa-Harry i bussen.
HAMPUS FALK
Vi ska inte glömma att det säkerligen fanns en del ringrostighet hos Hampus Falk när han åkte in till sitt första byte på Hovet. Fullt naturligt efter nästan sex veckors frånvaro. Det är väldigt glädjande att han kan spela igen trots korsbandskadan. För hans skull hoppas jag att det håller.
Trots att han bara spelade knappt åtta minuter, så var Hampus Falk den Hästen-spelare som delade ut flest tacklingar med tre stycken. Den sympatiske ångermanlänningen sticker ut kraftigt på den punkten i Vita Hästen och behövs i backbesättningen.
SEBASTIAN FALK
Givetvis måste den andre "Falken" också beröras. Är det någon som vet vad Sebastian Falk genomgick för magisk rehab? Eller fick han en tidig julklapp i form av ett snipersikte?
Fyra matcher har Sebastian Falk gjort sedan comebacken.
Lika många mål har han stänkt dit.
Ett i varje match varav kassen mot Västerås i förra veckan röstades fram till "Veckans mål" i hockeyallsvenskan.
Från iskall till kokhet.
Sebastian Falks målstim är varmt välkommet i Vita Hästen och Filip Lennström (att det är en hjärnskakning han ådrog sig på Hovet känns inte som en vågad gissning) hade nog rätt i när han efter Mora-matchen spekulerade i att Falk inte gör så många fler matcher i en fjärdelina, åtminstone inte på ett bra tag.
Där har Vita Hästen en joker i streckkampen som kommer att pågå ända in i kaklet.
FREDAGSDRAMAT
Ett knippe matcher skall avgöras under onsdagen, små skiftningar kan och lär ske i tabellen. Men en sak är säker: Vita Hästen–AIK på fredag blir en otroligt viktig match.
Tre pinnar in på kontot där och Vita Hästen kommer att ligga kvar på slutspelsplatsen. Noll pinnar in och man närmar sig det negativa kvalstrecket.
Jimmy Andersson kommer definitivt att saknas och Filip Lennström med stor sannolikhet. Samtidigt är Marcus Eriksson och Jesper Samuelsson aktuella för spel igen och är det några som kan betona matchens tyngd, så är det dom.
En sjunde raka hemmaseger gör att man kan gå på ledigheten med en betydligt mer rogivande känsla.
Statistiken talar kraftfullt för att hemmafansen får jubla då AIK är lika dåliga som Vita Hästen på bortaplan.
Fast statistik går ofta att skruva på. Vad sägs om att AIK har tio (10) raka segrar mot Vita Hästen i allsvenskan. Senaste segern till Norrköping lagen emellan kom 5 februari 2020 med 2-0.
Kevin Elgestål och Anton Johansson målskyttar med assistpoäng till Rikard Olsén, Jens Hellgren, Linus Andersson och Simon Fernholm.
Hugo Styf hade knappt gjort sin första seniormatch då.