Värmen var sådär kompakt som den bara kan bli efter en lång rad dagar med högtryck.

Luften syrefattig. Tjock. Nästan så man kunde skära i den med kniv. Domaren Mohammed Al-Hakim blåste till ett par extra vätskepauser och tempot gick upp och ner under den stekande julisolen där Häcken – förgäves visade det sig – var på jakt efter kontakt med seriens absoluta topp.

Hetaste av allt när allsvenskan kom tillbaka till Norrköping efter uppehållet?

Artikelbild

Det var nya vitblå innermittfältet.

Det är inget snack om att IFK, efter en lite svajig vår, gett sig själva chansen att vara med hela vägen i år med tanke på det lagbygge man har nu. När Eric Smith försvann ersattes han av en hemvändare med allt det som var med och tog laget hela vägen 2015.

Alexander Fransson är egentligen för bra för allsvenskan, men hade kört fast i schweiziska Basel.

En flytt hem till tryggheten ska få fart på den karriären igen och för IFK är det svårt att hitta en bättre spelare.

Jag minns fortfarande hans debut på Listerlandet 2013. Bortamatch mot Mjällby och på den tiden ringde vi lokala murvlar alltid den assisterande tränaren Stefan Hellberg ett par timmar före match för att få senaste nytt.

Han och jag pratade en stund.

Stefan läste sedan upp laget.

Ett namn stack ut. Alexander Fransson? Det visade sig att den unge Norrköpingskillen hade förtjänat förtroendet mer än väl. Ögonen fastnade på honom även på planen den aprileftermiddagen på Strandvallen och nu när han vänder hem igen, fortfarande bara 24 år gammal, är det en unik värvning för klubben som kan locka hem en spelare som var ytterst nära att spela sig in i den svenska VM-truppen.

Det syntes redan mot Häcken vad Fransson kommer ge dagens IFK. Han mattades lite efter pausen, hade kanske inte lika mycket boll då, men var ändå riktigt bra i en match som kan kvittera ut ett betyg typ "helt okej" mellan två lag som plågades en del av värmen.

"Klass", sa managern Jens Gustafsson om Franssons comeback.

Han och Simon Thern (oerhört bra igen) är lika i spelstilen men hittade balansen ganska snabbt och när de blir samspelta har de kvalitet nog för att vara ett av seriens allra bästa innermittfält.

De är det redan, förresten.

Allsvenskan håller på att utveckla sig till en kamp i toppen mellan IFK och en trio Stockholmsklubbar. För inte kan väl Östersund blanda sig i nu i "omstarten" efter Graham Potters avsked?

Malmö är väl för långt efter?

Osvuret är bäst – men det är känslan nu i alla fall. Mitt tips är fortfarande på AIK men dagens IFK kan utmana.

På tal om "grabbarna från stan" som blev ett begrepp guldåret när så många lokala spelare fanns med i framgången. Linus Wahlqvist ser ut att vara på väg åt andra hållet och lämna IFK.

Han ska vara detaljer från tyska Dynamo Dresden.

Går affären i lås är det välförtjänt för ytterbacken som varit på gång utomlands länge.

Det är liksom dags nu.