STARKA DUON
My Cato och Wilma Leidhammar. Två U23-landslagsspelare som vuxit in i den allsvenska nivån på ett bra sätt. Mot IFK Kalmar bar de laget och var bra i stort sett i varje aktion på planen.
Där har IFK delen av en stark stomme att bygga på i framtiden.
Catos säsong, som seriens yngsta lagkapten, har gått från klarhet till klarhet och när IFK tog ett gigantiskt steg mot ett nytt kontrakt var hon återigen bäst på planen.
SPIKAT OCH KLART
Om det inte var det förut, de här tre poängen gör att jag definitivt slår fast:
Det kommer att spelas damallsvensk fotboll på Platinumcars Arena även nästa år – om inte något helt remarkabelt sker. Minst tre lag av de jagande kommer inte att komma upp i IFK:s 23 poäng som man har nu. Det har i alla fall jag svårt att se, även om Brommapojkarna skrällde och vann borta mot Örebro under lördagen. Där var det här en nyckel i återstoden av säsongen, att inte gå på en plump mot ett avsågat IFK Kalmar och det såg Peking till att inte göra heller.
Säsongen i stort? Det fanns egentligen bara ett mål som nykomling i år och det var att hålla sig kvar och det ser ut som att det kommer att lösas ganska smidigt. Främst kanske tack vare den imponerande starten där man tog tio poäng på de fyra första matcherna och ledde till och med serien ett tag.
Sedan kom svackan med stort S – mot starkt motstånd ska tilläggas.
Nio raka förluster fick det att darra lite men IFK har hämtat sig bra efter det och kommer från debutsäsongen i högsta serien så här långt med ett väl godkänt. Tar laget två poäng till på de fyra sista omgångarna löser man även sin egen målsättning med att nå 25 poäng totalt.
BOTTEN OCH TOPPEN
20 av 24 mål har kommit mot lagen på den undre halvan av tabellen. Mot topp-åtta har IFK alltså gjort fyra – och tagit blott fyra av sina 23 poäng.
Det belyser stegen som IFK har kvar att ta på högsta nivån. Det går att argumentera för att man har varit nära och med mot alla lag i serien och Tor-Arne Fredheims lag har varit bra på att stå upp defensivt och ge sig chansen att ta poäng i alla matcher. Men det är inte en slump att det inte räckt så ofta ändå mot de bästa.
Det har varit nära men ändå inte mot de bästa.
Steget uppåt behöver dock inte vara så långt med rätt utveckling – och rätt spelare in i vinter.
Det blir avgörande.
VINTERBYGGET
Managern Tor-Arne Fredheim pratade efter senaste matchen, förlusten mot Häcken, om att till nästa år behöver truppen ha in en spelare i varje lagdel för att spetsa upp det.
Där tycker jag Fredheim gör en rimlig analys.
Det finns många unga spelare med stor potential här men ska man ta de där kliven som det handlar om här ovan så behövs det lite mer rutin framför allt. Spelare som har varit med på högsta nivån i allsvenskan. Det är dit man behöver sikta. Spelare som, likt Elin Landström och Emma Lind, varit med på hög nivå ett tag.
Prickar man rätt där kan man ta kliv nästa år.
DEBUTEN
Emma Lind kom till IFK från Roma under sommaren med bra meriter. Men när Sofia Hjern har gjort det bra i sin allsvenska debutsäsong har Lind fått stå åt sidan.
Tills nu.
Mot IFK Kalmar blev det allsvensk debut i IFK-tröjan för Emma Lind och det var nog en av de enklaste nollorna hon har hållit. Kalmar hade inga avslut på mål alls, knappt några anfall heller om vi ska vara ärliga. Så särskilt mycket till värdemätare blev det kanske inte, men väl en nolla till på meritlistan för Vadstena-tjejen.