Sead Haksabanovic.
Sead Haksabanovic såld, 99 problem men pengarna är inte ett?
Iwung: Ska vi ta frågan vidare till Samuel Adegbenro? Skyttekungen, och resten av IFK också för den delen, kommer vara en offensiv dimension tunnare utan "Haksa" som placerar sig i topp bland de bästa jag sett i IFK-tröjan. Därav slår prislappen klubbrekord. Det är ingen chock att Haksabanovic har packat väskan, det var en tidsfråga – men för att svara på frågan så kommer transfern med en hel del fotbollsmässiga problem (eller utmaningar om du så önskar) att lösa. Det finns ingen ersättare som är i närheten i truppen, vilket föder en fundering om Rikard Norling kommer kunna spela på samma sätt eller om det här kräver att IFK-tränaren tänker om taktiskt. Spelare har kommit och gått i ökad takt under "Pekings" resa i hierarkin, men den låga tyngdpunkten, dragningarna som det ibland krävdes tre man för att fånga upp, och de curlade avsluten i bortre – tankarna på nummer 99 kommer finnas där ett bra tag.
CG: 99 problem kanske är att ta i, men det är en spelare som haft en stor och viktig nyckelroll i IFK:s offensiv och som inte bara går att ersätta rakt av. Det finns ingen spelare i truppen som kan göra det och det finns knappast spelare av den kalibern att värva heller. Tränaren Rikard Norling behöver absolut hitta en väg framåt utan truppens individuellt bästa spelare. Det behöver inte per automatik bli mycket sämre totalt sett, men det kommer att krävas mer av fler för att kompensera det man tappar. Det är lätt att minnas Haksabanovics tid i IFK som inte enbart glimrande – och bitvis, inte minst första säsongen, hade han en anpassningsperiod – men ser man på siffrorna han presterat säger det ändå något om vad IFK tappar. 13 mål och 23 assist på 65 allsvenska matcher. Fem mål på åtta matcher i Svenska Cupen. Nummer 99 har satt avtryck på ett sätt som få gjort i den vitblå dressen.
Alexander Fransson-gate är inte ur världen än för att?
Iwung: För att det varit för vimsigt för länge från inblandade parter. Det vill säga: spelare, agenter och klubb. Tiden har rullat på utan att det höjts en röst som kräver besked och vipps – här står vi med två matcher kvar på Franssons avtal och vi vet lika lite som när säsongen startade upp. För en klubb är det långt ifrån idealiskt med att avtal som löper ut mitt under en säsong och det blir ett dugg bättre när avsaknaden av besked blir en långbänk som blir till ett störningsmoment. Lämnar Fransson har IFK mittfältsuppställning tunnats ut med: Eric Smith, Andreas Blomqvist, Simon Thern och Fransson. Àri Skúlason har värvats men det ger ett underlägset numerär som behöver åtgärdas – även om Fransson och IFK landar i ett nytt avtal, vilket fortfarande inte är ett otänkbart scenario.
CG: För att ingen satt ner foten och bestämt att man behöver ha besked. Det kommer från alla inblandades håll. Med det sagt säger jag inte att det varit fel att vänta med tanke på vad en Alexander Fransson i sin bästa form är för typ av spelare. Jag kan förstå att IFK har velat visa tålamod, men samtidigt kommer det till en gräns när klubben behöver veta. Det här kan vara helt fel, men nu säger min magkänsla att det mycket väl ändå kan bli en förlängning i Peking för Fransson, men det har varit en fråga som hängt över IFK väl länge utan att få ett tydligt svar. Med tanke på intresset för Ísak Bergmann Jóhannesson gör klubben hur som helst bäst i att försöka få in en central mittfältare till av allsvensk toppklass under sommaren med tanke på vad man tappat på positionen bara sedan sista matchen 2020.
Alexander Fransson.
Rikard Norlings besked är: "Det är klart att vi är i ett läge där vi behöver stärka upp truppen". Vad behövs?
Iwung: Bottnar till stor del i vad IFK vill med den här säsongen? Känns nuvarande tabellplacering, hattandet mellan prestationer och ojämnheten som en tillfredsställande vardag kan man stressa av, men finns det ambitioner att på allvar ta sig in i säsongen bör det skakas om. En mittback, minst en central mittfältare, ett mer naturligt alternativ till vänster och kanske även en spelare som klarar att konkurrera som högervinge och även går att kasta upp i anfallet. Jag vet inte om det är realistiska önskningar, men det känns inte heller trovärdigt att titta på nuvarande trupp och dra en direkt parallell till att IFK ska utmana om en topp fyra-position.
CG: Det är en balansgång mellan att värva kvalité och samtidigt ge spelarna som står vid sidan just nu chansen. Men helt klart är att om IFK på allvar vill vara ett topplag den här säsongen behövs det stärkas upp. En central mittfältare behövs, som jag skrev ovan. Lite beroende på var man ser Ari Freyr Skúlason framöver kan det behövas ett alternativ till vänster också. Hur agerar man i anfallet? Sead Haksabanovic kan ersättas med Samuel Adegbenro som kanske har en ännu mer naturlig position ute till vänster. Centralt har laget skrikit efter en Christoffer Nyman i form, kommer han vara hel i höst eller behöver man stärka upp med fler alternativ som kan ta både den centrala positionen offensivt men även ta en kant om det behövs? Jag skulle i alla fall leta efter en sådan, även om Carl Björk gjort det bra när han har fått chansen.
I det utgångsläge som råder inför allsvenska återstarten – hur lyder förväntningarna på IFK?
Iwung: Får vi in 500 personer på läktarna och kanske ett par tusen inom en inte alltför avlägsen framtid är jag mer än nöjd. Rikard Norling har sett till att säkra upp framtiden med ett frekvens vi inte sett tidigare. Hur många förlängningar är vi uppe i, inklusive ledarstab: tio–elva? Den nyblivne 50-åringen blåste in som en frisk fläkt och det känns som han fick med sig spelare och trupp från dag ett, men ska vi se krasst på vad han fick ta över så är det till största delen en ärvd trupp och nyförvärv som han tagit över. Tillskott som han blivit serverad utan att bestämt över så mycket själv vilka han vill ha. Det känns, hur man än vrider och vänder på det här första året, som en inkörningsperiod. År två och tre kommer Norlings prägel mer att ta ut sin rätt.
CG: Förväntningarna hänger ihop mycket med vad som händer i sommar. In och ut. Men om vi släpper tabell för en stund så förväntar jag mig att se ett IFK som mer och mer sitter ihop och som städar bort de alltför djupa dalarna som varit under våren. Det känns centralt för att bygga något, både nu och på sikt, att man inte dippar så djupt som bitvis varit fallet hittills. Löser Rikard Norling och ledarstaben det, hittar rätt värvningar att spetsa truppen med så kan det absolut bli en topp-fem-placering. Utmana om guldet? Knappast i år, det behövs mer tid för det.