Burna av en forward som nätar, straffade på omställningar och respass ur cupen med 2–3. 2022 är fortfarande 2021?
Iwung: Nog satt man och skruvade på sig allt mer obekvämt i en växande förnimmelse att det var på väg däråt efter Bajens sena reducering i första halvlek. Man har liksom sett det här IFK-skeppet kapsejsa tidigare i cupen och jag hävdar att det här var värsta tänkbara utveckling för IFK Norrköping. I det här läget av säsongen. I den här matchen. Hammarby körde in en kniv i den ballong av stärkt självkänsla och hopp som blåstes upp under 43 minuter. Poff! En förening som söker och försöker kravla sig uppåt sänktes bryskt och vi kan sitta och prata om armbågar i skallen på Christoffer Nyman, olyckligt touchande avslut på Godswill Ekpolo och rött kort på Jacob Ortmark hur mycket vi vill – men den där känslan att det är ett vinnande topplag låter vänta på sig. Hade Kamraterna mäktat med att kliva av som segrare i Stockholm, säkrat en semifinal på hemmaplan i vårsolen kommande helg med allt nyvunnet självförtroende och tro som det hade medfört hade allt känts mer lovande och förtroendeingivande än att ifrågasätta Jean Carlos de Britos försvarsspel, om Theo Rask tagit kliven mellan två cupkvartsfinaler för att vara startspelare och exakt hur skevt det är att sätta en hel säsongs välbefinnande i lagkaptenens knä.
CG: Jag tycker inte riktigt så ändå. 2021 var rätt vilset stundtals med allt nytt, spelsättet, Rikard Norling in i en klubb som saknade folk på vitala positioner, en trupp som behövde byggas snabbt och ett spel som hackade stundtals. IFK är betydligt längre fram nu ändå. Men med det sagt; det var lite flashbacks på så sätt att man inte heller nu kunde stänga en match som Peking verkligen hade fått dit man ville. Och en del svagheter blottades på Tele2 Arena, kanske framför allt att det fortfarande är en bit kvar till att vara det stabila topplag som IFK vill vara den här säsongen. Med en dags distans till förlusten tycker jag att IFK gjorde en okej insats långa stunder, men att man föll på att man släppte in alldeles för enkla mål. Abdulrazaq Ishaq må vara nästa storförsäljning men felpassen som så småningom ledde fram till 1–2 var inte bra, hur enkelt Hammarby tog sig fram före kvitteringen (ja, oturlig styrning i mål) sitter också kvar på näthinnan, liksom Theo Rasks bolltapp och Jean Carlos de Britos obefintliga kyla i straffområdet som gav straffen och fullbordade vändningen. Det är därför vi sitter här och analyserar en cupsmäll istället för en kommande cupsemifinal.
Vad kommer Filip Dagerstål hem med (om det blir klart) och – inte minst – följer Sead Haksabanovic och Pontus Almqvist efter?
Iwung: Jag ser Dagerstål-comebacken som lite av en frälsning – men det innebär också lyxproblem för Rikard Norling. Har man chans att landa en så pass klok och väletablerad fotbollshjärna som hyser de starkaste av känslor för klubben, tackar man inte nej. Men det innebär också att Norling kan behöva att ändra om i sin backlinje och fatta ett par besvärliga beslut. Linus Wahlqvist Egnell tillbaka som högerback? Vad gör det med Godswill Ekpolo? Vad gör det med Daniel Eid? Det blir en förskjutning rakt igenom som kan innebära att Marco Lund bryter sitt kontrakt. Om dansken är så här långt bak i kön innan Dagerstål ansluter så är dansken knappt med i truppen om/när "Daggen" drar på sig IFK-tröjan igen. Ekpolo klarar utan problem en wing-position till höger men jag tycker att han är lagets i särklass bästa försvarare som ger stadga åt alla håll och kanter. Det blir en annan dynamik med Dagerstål, Wahlqvist Egnell och Agardius (?). Det finns ingen allsvensk klubb som skulle tacka nej till Sead Haksabanovic eller Pontus Almqvists tjänster. Är det troligt att en av dom kan återvända på ett korttidskontrakt? Ja. Är det troligt att båda, plus Dagerstål, gör det? Nej.
CG: Filip Dagerstål är en Norrköpingskille i själ och hjärta. En IFK-spelare som dessutom byggt på sig ännu mer värdefull rutin från spelet i ryska Khimki där han mestadels varit defensiv mittfältare. Det är en spelare som skulle stärka upp försvaret ytterligare och ge bredd på spetsen. En spelare IFK inte kan tacka nej till om det finns minsta möjlighet att lösa det. Samtidigt ger det Rikard Norling en del grubblerier över var han ska placeras och hur laget ska rockas om för att skapa en plats. I min spåkula ser jag inget annat än att Dagerstål kommer att spela för IFK så länge läget är som det är i Ryssland. Sead Haksabanovic och Pontus Almqvist? Kanonspelare på allsvensk nivå – förstås. Någon av dem kan mycket väl landa i IFK i ett par månader. Men vem som ligger närmast i så fall vågar jag inte sia om. Det är en balansgång det här med korttidskontrakt också, för många spelare in under de premisserna innebär att allt måste byggas om igen i sommar, om de kan, och i så fall ska, återvända till sina ryska klubbar då.
Tre veckor kvar till allsvenska premiären: hur bör Rikard Norling förvalta dom på bästa sätt?
Iwung: Charma klubbledningen att det kommer behövas en anfallare till. Jag ser det som direkt avgörande om den här säsongen ska bli vad man rustat och köpt för. Signalen är att det är stopp med värvningar, men det är för tunt bakom Christoffer Nyman. Punkt. "Totte" är i gammalt gott slag och ser minst lika stark ut som skyttekungsåret 2020, men det är inte mänskligt att ha förväntningarna att han ska skicka in två mål per match (Varberg och Hammarby) och samtidigt löpa en maraton, ge och ta smällar och vara först att sätta in pressen. Jag hade hoppats undvika att nämna Samuel Adegbenros namn i panelen, men hur trötta vi än är på dra jämförelsen hur IFK Norrköping är med och utan "Sam" så är det ett gigantiskt hål som inte kommer täppas igen med nuvarande anfallsbesättning. Vidare behöver Norling verkligen fundera på var Ari Skúlason ska spela. Två matcher i rad har IFK suttit ihop bättre defensivt, haft ett bättre passningsspel och känts homogenare med islänningen i backlinjen. Skúlason vill helst av allt vara på mitten men i min bok mår Pekings mittfält bäst, sett till hur Norling vill spela, av Abdulrazaq, Ortmark och Khazeni centralt. Löses Dagerstål har Rikard Norling en avsevärt bättre trupp än för ett år sedan, men det gapar ett stort hål som alternativ längst fram. Kanske att lösningen, om än temporärt, stavas Pontus Almqvist. Eller Sead Haksabanovic.
CG: Fundera på hur han hittar rätt balans på mittfältet för att få ut mest av alla där. Trion Ari Skúlason, Abdulrazaq Ishaq och Jacob Ortmark har inte gjort så många matcher ihop än, det är naturligt att allt inte sitter från start, men rollerna kändes nästan tydligare i träningsmatcherna när det var ett mer utpräglat 3–4–1–2 med Maic Sema placerad mellan anfall och mittfält än senaste matcherna. Samtidigt tycker jag redan nu att framför allt Skúlason ser ut att må bra av en ordentlig försäsong i Norrköping. Han har sett pigg och stark ut, och erbjudit en bra lösning också när han kunnat ta klivet ner i backlinjen när IFK har jagat på slutet av matcherna. Både Ortmark och Ishaq kommer bli bra där, men det gäller att optimera allas roller på bästa sätt. Vidare, utan att plagiera min kollega här ovan, så behöver Rikard Norling fundera på hur han får bredd i anfallet. Christoffer Nyman är för ensam. Det slit, de insatser, det jobb han har tagit för laget de här senaste två matcherna är omänskligt att kräva i 30 allsvenska omgångar. Det behövs avlastning där.
Eman Markovic debuterade med ett inhopp mot Hammarby, intrycken?
Iwung: Jag hade även förmånen att se honom spela en halvlek mot Degerfors i U21 i förra veckan. Då nätade han. Bilden av 22-åringen är ganska identisk med den jag hade skapat via det jag läst mig till och sett i klipp. Det är en lirare. Kanske inte det mest blixtrade av steg, men Markovic har ett självförtroende och tror på sig själv stenhårt i en mot en-situationer och kan spela fram och avsluta är jag tämligen övertygad om redan. Daniel Eid, som också kommer från norska division 1, tycker jag hade lite svårt med tempot mot Hammarby. Tendenser jag inte sett innan, men det är ett jäkla test att kastas in mot Hammarby på bortaplan.
CG: Det var den första halvtimmen jag såg av honom, svårt att skapa en tydlig bild på den tiden, men ett helt okej inhopp tyckte jag. Han hade några raider på kanten som såg lovande ut, men som inte mynnade ut i mer än inlägg som rensades bort. Att han kan göra poäng, mål och assist, har han visat förut i Norge. Sedan är det ett steg upp till allsvenskan. Det som är den stora frågan är var han ska spela främst, till vänster eller i anfallet.