I ett meddelande på hemsidan tydliggör IK Sleipner att "en förening består av dess medlemmar och för att över huvud taget få representera föreningen som spelare eller förtroendevald måste man vara medlem".
– Inga konstigheter i sig, men det är svårt att förstå för alla. Vi fastnade i den här problematiken för att det finns de som har svårt att betala medlemskap, säger Anders Nobrant och betonar att det inte är en fråga som rör nyanlända eller spelare med invandrarbakgrund i huvudsak.
– Det kan vara en prioriteringsfråga för föräldrarna och det kan vara barn med skyddad identitet som inte har ett personnummer. Då kan de inte bli medlemmar.
Det är inte bara Sleipner som brottas med dilemmat.
Sturefors IF, topplag i division 5, gick så långt att de kommer att stänga av de spelare som inte betalar medlems-och träningsavgift.
– Om du inte betalar hyran till en lägenhet så kan du inte heller bo kvar. På samma sätt kostar det att spela fotboll i en förening på den här nivån. Jag förutsätter att när man får en faktura så betalar man den och om man inte är nöjd med den så säger man till, säger ordföranden Peter Lindberg till Corren.
Sleipner tvingades att lägga ned sitt juniorlag mitt under pågående säsong förra året.
– Det fanns flera orsaker men att inte medlemsavgifterna betalades var en av dom, säger Rutger Petterson, fotbollsansvarig i Sleipners styrelse.
Pettersson påpekar att det även handlar om en försäkringsfråga.
– Den gäller inte om du inte är medlem. Plus att lagen kan förlora matcher med 0–3 om man spelar med ickemedlemmar. Det sätter extra tyngd på frågan. Det är en knepig utveckling, menar Petterson.
I förbundets stadgar står det klart och tydligt i representationsbestämmelsernas 1 kapitel, 9 paragraf vad som gäller:
"I match får förenings lag endast bestå av spelare som är medlemmar i föreningen………"
– Vi vill inte stänga ute någon men det finns en gräns. Vi har inte sagt till någon än att han inte är välkommen. Genom stöd från privatpersoner, sponsorer och Svenska Kyrkan har vi kunna låtit alla vara med. Vi har försökt att hitta vägar via socialen och kommunen men där har vi inte riktigt nått fram. Våran policy är att alla ska vara med men det finns en gräns med hur mycket vi har råd med. Bollar, träningsmaterial och hyra av planer ska trots allt betalas, resonerar Nobrant.
Hur ska man lösa problemet?
– Ingen vet. Alla pekar på alla men i slutändan blir du dubbelt straffad. Kommunala och statliga bidrag baseras på hur många medlemmar du har. Idag ligger det på den enskilda individen att söka bidrag för medlems och aktivitetsavgift. Något som inte är helt enkelt för de som av olika anledningar redan idag har svårt att få ihop vardagen. Man kan tycka ur ett samhällsperspektiv att man ska värna om att alla får vara med, men det måste finnas en hantering som är rimlig.