Besvikna över resultatet och frustration över domarinsatsen.
Det var inte i IFK:s omklädningsrum som det var som mest livat under lördagseftermiddagen.
Stina Jensens läckra avslut med 20 minuter kvar innebar andra raka 0–1-förlusten hemma i elitettan.
My Cato – en av planens allra bästa – efterlyste mer offensivt.
– Jag tycker vi har problem sista tredjedelen, men jag vet inte vad det beror på. Vi kommer till lägen men inte de hundraprocentiga. Det är det sista som saknas och kanske mer folk inne i boxen. Ibland ser det lite tunt ut. Vi behöver ta löpningarna för varandra. Det är något vi måste fortsätta jobba på ännu mer.
En seger på fyra omgångar?
– Vi hade absolut velat ha fler poäng. Så är det alltid, men jag tycker vi har gjort ganska bra prestationer fast vi inte kommit hela vägen. Vi måste ge allt på varenda träning för att nå toppen. Jag tycker vi kommer till lägen och chanser. Vi matar på, säger Cato.
På mitten, bredvid Elsa Burvall, blev det en hel del springa för IFK:s två centrala mittfältare.
– Det känns helt okej. Det är en härlig miljö att vara i. Jag vill ha en stor roll, utvecklas så mycket som möjligt och det känns som jag har Tor-Arnes förtroende, fortsätter My.
Mimmi Asperots röda kort blev den största snackisen efteråt. Anfallarens två gula gjorde att hemmalaget fick spela sista halvtimmen med en man kort.
– Jag ser inte riktigt situationerna, men har man ett gult sen innan kanske man ska tänka sig för vad man gör. Det är svårt att säga, menar Cato.