Senast var den 15 maj. Efter det inte en IFK-seger. En sparkad tränare i Rikard Norling, två assisterande ersättare som kastats in i hetluften och bytt spelsätt – samt ett gäng nyförvärv in.
Hemma?
Där är IFK bland de sämsta i allsvenskan den här säsongen. Det här kommer att bli en skakig höstresa, det är fortfarande högsta prio för det här laget att spela sig bort från bottenstriden för där blir man alltmer indraget. Och den ångesten undrar jag hur man kommer att hantera.
Räddningen just nu är att det finns flera lag som är betydligt sämre i allsvenskan – men samtidigt kan inte det vara något att gömma sig bakom hur länge som helst. Mitt i allt är dessutom Linus Wahlqvist på väg bort, där polska Pogon Szczecin vill värva den assisterande kaptenen som lär vara sugen på ett nytt äventyr.
Det positiva med matchen mot IFK Göteborg, med Peking-ögon, var att det syntes lite klarare konturer av det spel som den vikarierande tränarduon Anes Mravac och Vedran Vucicevic har jobbat in de veckor de haft på sig. IFK kom fram i en del rätt bra lägen, Arnór Sigurdsson var klass och bäst på planen, men det blir ändå inte mål. Så mycket, på papperet, offensiv kraft får ut så lite till slut ändå.
Det är besynnerligt.
Två mål på fem matcher är facit just nu. Inte ett enda på tre raka hemmamatcher.
Och när chanserna väl var hundraprocentiga räddade Warner Hahn Blåvitt – det gjorde inte Oscar Jansson åt andra hållet.