"Det känns bedrövligt. Helt horribelt. Man pissar på oss".
Orden är snart två år gamla men lämpar sig lika bra i november 2017 som i december 2015.
Då, när Johan Roxström med all tydlighet talade om hur det kändes när han och polaren AdmirDedic tvingades bort från Lindö FF, var det en smärtsam och svårhanterlig situation för två coachrookies.
Att redan ha genomlidit besvikelsen en gång var ett klent plåster när Sleipner kom med samma besked under måndagen.
Lika oväntat. Det gjorde lika ont. Var lika vårt att svälja.
"Ni är duktiga, ni har gjort ett bra jobb men vi vill ha något annat".
"Det är inte du. Det är jag".
Det blir exit Östgötaporten med Östgötacupsseger och ett facit som topplag med chans på kval in i slutomgångarna.
Under en timme vände, vred, och ringde jag runt.
Det var inte bara förvåning som var den dominerande känslan.
Där fanns ilska och till och med oro.
Tredje tränarkonstellationen på tre år.
En ny ledning där tunga namn som Adnan Ergül och Rutger Pettersson som båda dragit hästlass har klivit av och nu ska Sleipner sjösätta en mer utbredd ungdomssatsning.
Efter att ledningen meddelade spelartruppen i samband med måndagens träning stod det snabbt klart att det här inte förankrats hos spelarna.
Ingen har fått säga vad de tycker, tänker och känner.
En överkörning som inte känns särskilt vacker – eller genomtänkt.
Sleipner har mycket att förlora på det här.
Hur nobelt och korrekt det än är att öppna upp för en talangsatsning – rör du om med den här frekvensen på tränarsidan och misshandlar spelartruppen genom att hålla dom utanför ett så drastiskt beslut är inte oddsen till ens fördel.
Det känns som IK Sleipner har mer att förlora än vinna på det här.
På ett personligt plan är det självklart ett gupp, ett nytt gupp, för Johan Roxström och AdmirDedic i deras färska tränarbana.
De gick att ta på och tydligt höra deras besvikelse men med tiden är förhoppningen att den här beska känslan kan vändas till en motivationskraft att resa sig och bli ännu hungrigare.
Ursäkta liknelsen, "Rocky" men ta fram The Eye Of The Tiger.
Du med, Dedic.