2–1 i Eskilstuna, haltande. 2–0 mot Kalmar FF som har lika många problem som skadelistan är lång.
Sex poäng och full pott mot seriens sämsta lag fixar man inte på beställning men lägger vi segrarna åt sidan och blundar för tabellen där Kamraterna nafsar sig med i toppskiktet så är det inte det där skimret runt "Peking".
Jobbet görs – men det är för många tekniska fel och missriktade passningar för att helhetsintrycket ska kännas övertygande.
Det lyser för sällan och för svagt (Niclas Eliasson undantaget).
IFK-managern Jens Gustafsson efterlyste större aktivitet och mer löpningar efter den bleka andra halvleken på Tunavallen. En förutsättning för att kunna näta mot den röda defensiva klump som pressade sig samman framför eget mål.
Det kändes som IFK bara tog till sig ordern halvhjärtat.
När omställningslägena kom var det inte full gas.
Precisionen i sista passningen var för kort eller lång.
Det är ett par år sedan vi såg så många "enkla" misstag som förstör det där flowet i passningsspelet som blivit ett av IFK:s allra finaste adelsmärken.
Ett väldigt sargat Kalmar fick matchen dit de ville lite för enkelt, liksom Sundsvall.
Överkritiskt?
Är det att ha för höga krav på ett lag som aldrig uttryckt någon ambition (i alla fall inte utåt) att vara med och slåss om guldet?
Kanske.
17 poäng efter nio matcher och 14–9 i målskillnad är bra men glöm inte bort att det är seriens just nu två sämsta lag som besegrats och, igen, utan att insatserna känns tillräckligt bra.
Det är ett par resor värre som står för den allsvenska dörren.
Närmast Malmö FF i Skåne. Sedan lite längre fram: AIK och IFK Göteborg.
Det kommer att krävas ett par snäpp upp.
Matcherna mot Häcken och Djurgården, två motståndare som hellre dansar med i den offensiva dansen än förstör den, var på alla sätt bättre från Pekings sida.
När Kamraterna ska lista ut ett sätt att ta sig förbi motståndare som vill dra ned på tempot och förstöra har Jens Gustafssons lag betydligt jobbigare.
I alla fall så här långt.
Efter att ha suktat, skickat en kritisk passning till sin egen manager och längtat efter en startplats var det just vad David Moberg Karlsson fick – som anfallare.
DMK saknade inte chanser och lägen och kunde med lite medstuds blivit tvåmålsskytt.
Nu var det i stället Jón Gudi Fjóluson som skallade in det viktiga ledningsmålet.
Islänningen har en imponerande förmåga att kliva fram med de där stora spelen.
Står för de avgörande brytningarna och hittar nästan alltid rätt med sin fina uppspelsfot.
En underskattad spelare. En ovärderlig städgumma för IFK Norrköping.
Daniel Sjölund, Linus Wahlqvist och Nicklas Bärkroth riskerade alla att missa Malmö-matchen på söndag vid en en ny varning. De klarade sig från gult.
Två nya assist och Niclas Eliasson skickade en ny passning till Håkan Ericson.
Dragningen, inlägget på Nicklas Bärkroths vrist (vackert och behärskat avslut) var talande för Eliassons fotbollsliv just nu.
Han bär mer eller mindre IFK:s offensiv i sitt lätta steg.
I slutet av månaden tas U21-truppen till mästerskapet Polen ut.
Inte kan Ericson lämna IFK-mittfältaren hemma?