Inte sÀrskilt ovÀntat, men för den sakens skull Àr det inte desto mindre imponerande.
Norrköping Dolphins kan stoltsera med att ha fjolÄrets coacher i bÄda sina elitlag och bör strÀcka pÄ sig lite extra nu nÀr bÄde Mikko Riipinen och Kevin Taylor Lundgren ocksÄ blir förbundskaptener i den omorganisation som förbundet bestÀmt sig för.
Det sÀger en hel del om vad Riipinen och Taylor Lundgren kommer ifrÄn (en harmonisk och vÀl fungerande arbetsplats) och det sÀger lika mycket om resultaten de Ästadkommit (SM-guldet för Riipinen och i första hand den individuella spelarutvecklingen i KTL:s fall), men vad som inte Àr lika tydligt med de tvÄ förbundskaptensutnÀmningarna Àr arbetsbelastningen, antalet timmar och det uppskruvade tempo i vardagsslitet som genomsyrar allt som de hÀr tvÄ herrarna gör och tar för sig.
En stor, men inte hela förklaringen, till att landslagsdörren öppnade sig och att DolphinstrÀnarna vÀljer att kliva in genom den Àr att de jobbat sig dit med en daglig investering som slÄr det mesta.
Kevin Taylor Lundgren har en egen lÀgenhet men spenderar mer tid i Stadium Arena i sina roller som huvudtrÀnare för damerna och assisterande till Mikko Riipinen som i sin tur gör en raketstegring frÄn doldis till SM-guld och landslaget pÄ tvÄ och ett halvt Är.
Drivet, noggrannheten och approachen att vara pappa, kompis och psykolog med spelarna har fungerat klockrent. Spelarnas svar ser du i Tim SchĂŒbergs vilja att leda, i Felix Terins explosiva utveckling och Hugo Bergströms förvandling frĂ„n opolerad junior till en tĂ€nkande senior.
Av coachduons mÄnga förnÀma sidor Àr det tvÄ ledare som vet hur man bÀst kramar ur det bÀsta ur omklÀdningsrummet, hur man vinner respekt utan att gapa och skrika och plockar segrar pÄ vÀgen.
HÀr finns det hela tiden en underliggande utmaning att undvika djupt inkörda arbetssÀtt för att i stÀllet gÄ egna vÀgar.
Det har fungerat suverÀnt sÄ hÀr lÄngt. Nu ska det pressas in landslagsjobb ocksÄ och det Àr inget erbjudande man tackar nej till.
Det Àr heller inget som görs pÄ halvfart, oavsett hur mÄnga det Àr som Àr involverade i den nya blÄgula trÀnaruppsÀttningen.
För unga, lovande coacher som bara vet en sak, hela tyngden pÄ gasen, hoppas jag inte att det: 1) Blir för mycket eller 2) Har en negativ effekt pÄ klubblagsverksamheten.
Mikko Riipinen, 34, Ludwig DegernÀrs, 40, och Joakim KÀllman, 32, kommer fÄ sÀllskap av ett fjÀrde namn, men hur oprövad och oerfaren tre fjÀrdedelar av den presenterade landslagsledningen Àn Àr, sÄ Àr kÀnslan att det inte kan bli sÀmre Àn under Hugo Lopez trötta tid som förbundskapten.
Ska man se krasst pÄ det Àr den hÀr ungdomliga urkraften som sprutar energi och idéer raka motsatsen mot vad landslaget lÀmnar bakom sig.
Fyra coacher med stenkoll pÄ ligan och nÀstan lika god insikt i hur utlandsproffsen gÄr och stÄr. Det finns Àven en baktanke att den röda trÄden mellan de olika landslagen ska bli tydligare. Klokt.
Jag ser heller inte heller chansen att Jeffery Taylor drar pÄ sig landslagströjan igen som mindre med god med vÀnnen Mikko Riipinen pÄ den blÄgula bÀnken.
En vÀdjan bara: Jobba inte ihjÀl er, snÀlla.