David Iwung: Inte redo för guldfight – men Dolphins ska kunna svinga

Samtidigt som den här krönikan skulle börja skrivas plingade det till i mailkorgen. 

Svenska Basketbollförbundet lät meddela att Nässjö–Södertälje och Umeå–Jämtland i premiäromgången inte blir av. 

Elva spelare i Nässjö har konstaterats smittade av Covid-19. 

Håhåjaja.

Då blir det halvsvårt att spela match. 

Skjuter vi in att Dolphins fått två träningsmatcher (Köping och Nässjö) inställda och att ljuset med 500 personer på läktarna – till skillnad mot andra sporter skulle det vara ett lyft för ligaklubbarna – släcktes och att vi aldrig fick se en färdigspelad liga innan den bröts i våras, så hoppas jag ni ursäktar att den spända förväntan att dra igång är utbytt mot stark skepsis. 

Jag sitter inte och plitar på ligatipset. Det är inte med samma intresse som de olika truppernas utformning slukas.

Nyförvärv och spelarförluster har scrollats igenom pliktskyldigt. 

Och det var inte så jag kände ett ökat sug under den coronaanpassade upptaktsträffen där sportens lillebrorskomplex tog över och det mest handlade om: "Hur ska vi få fart på basketen och öka intresset i Sverige". 

Zzzzz.

Jag har undvikit att kasta ut frågor om favoritskap och målsättning de gånger jag pratat med Mikko Riipinen för det känns inte som det är i huvudsak det som är viktigast när bollen sätts i spel och det är dags att göra upp om poäng.

Det gror en oroskänsla att basketsäsongen hänger på väl lösa linor och även om ingen vill ha pandemin och önskemålet är vrålfyllda läktare, kan vi inte blunda för att det haltar betänkligt innan vi ens fått upp farten. 

***

Mikko Riipinens lag gjorde vad man kunde förvänta sig förra säsongen som mer handlade om att staka ut något nytt och finna sig själv igen än något annat egentligen. 33-åringen valde fel amerikaner vid två tillfällen och packade inte bara med sig nyttiga läxor i rekryteringen för att undvika en utbredd turbulens i truppen under pågående säsong – Riipinen står på en förnämligare platå med Adam Ramstedt och Tim Schüberg som förgrundsgestalter i varsin ände av planen. Kaptenerna blir avgörande för en säsong som i bästa fall kan ta Dolphins till semifinal. Att amerikanerna Phillip Carr, Kamau Stokes och Terry Larrier levererar vad de är här för är självklart en annan väsentlig faktor. Som alltid. 

***

Luleå (hemma), Borås (borta) och Jämtland (hemma) är en start som heter duga. De tre tillsammans med Södertälje är kvartetten som kamperar om SM-guldet. Dolphins har ett tillräckligt spännande och kompetent lag för att matcha vid enstaka kvällar, men saknar de riktiga topplagens bredd. 

***

Felix Terins, Lucas Lindh, Hugo Bergström och Vincent Taylor ser till att det är en stark lokalpatriotisk trupp. I den högen är det tveklöst Terins som kommer ha mest speltid och som kommer ha störst press på sig att synas och märkas. Hyperintressant att se om 22-åringen har en nivå till att plocka fram efter att ha slagit igenom på allvar i Nässjö dit han tog talangen efter SM-guldet med Dolphins 2018. 

***

Damerna som redan hunnit med två matcher ser ut att ha ett riktigt fränt lag under Kevin Taylor Lundgren. Om ni inte snappat upp vad Lovisa Hjern (med i landslaget, grattis) och nya Chanelle Molina bjuder på är det hög tid att göra det.