Zach Thomas fick bara elva tävlingmatcher – sex i ligan, fyra i Europe cup och en i kvalet till Champions league – innan han tvingades lämna sin nya klubb.
Att han inte motsvarade förväntningarna är vi alla överens om och som jag skrev i en krönika för en dryg vecka sedan att Thomas skulle försvinna under VM-kvaluppehållet och så blev det.
26-åringen från Minnesota var på papperet den bäst meriterade av Dolphins tre importvärvningar, med erfarenhet från Belgien, Italien, Ukraina, Polen och Finland – men hade svårt att hitta sin roll och plats i laget.
Jag är helt övertygad om att det påverkade hans spel för så krampaktigt, osäkert och frustrerat som Thomas uppträdde under flera matcher är sällsynt för Dolphins-importer de senaste säsongerna.
Han är verkligen inte den ende att skylla på för den ojämna inledningen av säsongen.
Europa-bygget blev helt enkelt framtungt när klubben fick chansen att värva den svenske landslagsmannen Nick Spires.
Det blev ett tillfälle som inte kunde förbises, ett erbjudande för lockande att tacka nej till för David Bergström och Mikko Riipinen när 28-åringen som Dolphins försökte att få till sig redan förra sommaren för att ersätta Adam Ramstedt efter 2021 års SM-guld plötsligt fanns ledig på marknaden.
"Nick är extremt högt på den lista om vi ska göra en sån satsning (mot Europa)", sa guldcoachen till Sporten inför förra säsongen.
Den gången valde Spires att stanna i spanska Real Betis – för att på vintern flytta till polska ligan och PGE Sponjia Stargard.
Det var därifrån Dolphins hämtade den 211 centimeter gänglige forwarden – för att återförena paret som kallades "tvillingtornen" när han och Adam Ramstedt härjade hos Södertälje Kings under Vedran Bosnics tid.
När Dolphins fyllde på med Spires hade redan Thomas, James Murray-Boyles och Koby McEwen signats och då blev spelaren som presenterades allra först i princip överflödig på en av de stora positionerna där Dolphins också har ytterligare en spelare av landslagskaliber, Elias Desport.
Min gissning är att dubbelmästarna kommer att fylla på med en atletisk forward, med en aggressiv spelstil och snabba fötter. En scorer, kort och gott.
Vilket Mikko Riipinen delvis flaggade för när han gav beskedet att Thomas lämnar.
I alla fall om poänggöraren McEwen blir kvitt sin lårskada – och fortsätter att visa matchvinnarkvalitéer. Min erfarenhet av muskelskador gör mig orolig, men Dolphins fystränare Mikael Stenbom jämför fysiken hos Jackson Rowes bästis med en Ferrari och hans ord väger tungt och det kan mycket väl vara så att den extremt kort pausen McEwen fick i och med slutspelet i den kanadensiska sommarligan blev för mycket även för en tolvcylindrig racerbil.
Samtidigt.
Chansen till avancemang i Europe cup är nästan bara akademisk och vad Dolphins mest av allt ruvar på är vad som bäst behövs för att kunna ta tredje SM-guldet i rad. Att avsluta med två segrar hemma mot Voluntari och Craiova skulle betyda att Europa-äventyret får betyget mer än godkänt, men det får bli en positiv bieffekt.
Det ska gå snabbt att hämta in ersättaren och jag blir inte förvånad om guldhjälten Terry Larrier är en av kandidaterna. Voluntari ser också ut att försvinna ur cupspelet, han värvades i första hand för att vara en förstärkning i cupen och har värvat ytterligare en import. Är han en realistisk förstärkning? Under det här uppehållet händer mycket i klubbarna som är inblandade i cuperna och Dolphins-ledningen har full koll.
Själv tycker jag också att jättarna under korgarna haft det oväntat motigt i Europa-spelet, och firma Ramstedt/Spires har heller inte dominerat "hemma" i SBL på det sätt jag tog för givet – så här långt.
I min bok har även landslagsduon en hel del att bevisa.
Om det handlat om balansen i laget, att de inte fått tillräckligt med bra passningar att jobba med eller om de bara behöver mer tid tillsammans bör problemet snart vara ur världen. Helt klart har Dolphins-truppen hösten 2022 mycket arbete kvar att göra.
Påminner om att Dolphins, förvisso i en haltande tabell, bara ligger sexa när ligan tagit VM-kvaluppehåll.
Det är inte godkänt för de senaste två årens mästare – med eller utan besvärliga resor i Europa.