Fjolårets kapten valde på eget bevåg att lämna tyska Saarlouis Royals, en Bundesliga-klubb där harmoni och kontinuitet verkar vara förbjudna ord, efter en tid som i första hand präglades av oro och ovisshet.
Just nu tränar Lovisa Hjern med "sitt" Dolphins och funderar på var hon ska fortsätta och avsluta säsongen som skulle bli hennes stora genombrott utanför Sverige men där hon nu behöver studsa tillbaka för att hitta sitt stukade självförtroende.
Min korta uppmaning till båda parter:
Ta den här chansen.
Garanterar att ni båda blir vinnare.
Och en allvarlig utmanare om SM-guldet där Dolphins faktiskt varit ett av få lag som åtminstone gett regerande mästaren Luleå en liten fight (i det första mötet i Norrbotten).
Samtidigt.
Prestationerna har varit ojämna och laget har inte levererat ofta på högsta nivå.
Än.
Jag tänker inte påstå att en pointguard är det som Dolphins behöver mest av allt.
Men.
Jag kan lista många punkter där Lovisa Hjern tillför laget mycket.
Några:
✔ Hon är en vinnartyp, som vill och kan spela 35 minuter per match, och som redan kan de flesta spelsystem.
✔ Hon bar Dolphins i kvartsfinalspelet mot Högsbo i våras, när amerikanskan Chanelle Molina inte kunde spela på grund av en skadad fot.
✔ Hon kan, med sin offensiva spelstil, alltid med en drive mot korgen som förstaval, inte bara öppna motståndarförsvar utan också för att Anna Lundquist ska få de extra tiondelar till finjustering av siktet från trepoängshåll. Dolphins nya lagkapten har haft det jobbigt under ligans första del – där finns ett sparkapital som heter duga.
✔ Hon kommer att ta speltid från alla importer utom Kate Oliver – och det är positivt. Om något oroar mig med Dolphins-truppen är det amerikanskorna Jaelyn Browns och Akienreh Johnsons skadehistoria. Båda har kommit tillbaka från svåra knäskador och mår bäst av lagom med speltid. Det är i alla fall mitt intryck. Taylor Murray har också knäproblem, efter smällen mot Borås före jul – men verkar nu okej.
Hur pallar de när spelschemat tätnar och matcherna blir tuffare i slutspelet?
Låter jag olycksbådande? Inte med flit i så fall, men som de säger där borta: better be safe than sorry...
Och kanske viktigaste av allt.
Coachen Kevin Taylor Lundgren vet exakt hur han bäst ska använda landslagsguarden som också kommer från stan, inte precis något minus i Dolphins-filosofin.
Något som talar mot?
Möjligen har "Lollo" inte det högklassiga distansskyttet – men där har Dolphins hot så det räcker och blir över.
Dyrt? Kan jag inte tänka mig. Ett kontrakt på tre månader som höjer baskettempen ytterligare ett antal grader i Norrköping, skrämmer slag på de övriga topplagen i ligan och gör Dolphins till Luleås stora utmanare om SM-guldet kan du väl motivera någon med resurser att bidra till, klubbdirektör David Bergström?