Sylvia mår inte bra

Målvakten har tappat formen.
Försvaret har förlorat omdömet.
Mittfältet har inte kraften.
Och anfallet spelar utan den rätta gnistan.
Summa summarum ett lag utan minsta dos självförtroende.
Därför har Sylvia inte tagit poäng sedan 18 juni på Kopparvallen (0-0) och noterat sex raka torskar med målskillnaden 3-18.
Igår uppträdde laget viljelöst - och den gamla klyschan att "ta på blåstället" passar onekligen.
- Tyvärr tror jag inte krigarfotboll är vår melodi. Vi har inte spelartyperna, är för småväxta. Istället måste vi på något sätt försöka spela oss ur den här trenden. Mötet med Åtvidaberg (14 augusti) känns som en nyckelmatch, medger Stefan Hellberg.
Mot topplaget Enköping blev det 1-4 i går, 1-8 totalt i superettan på två möten. Snacka om mardrömsmotståndare.

Oinspirerad Tenselius
Särskilt mycket mer inspirerat uppträdde inte Sylvias Jakob Tenselius i går heller. På åtminstone två av ESK:s fullträffar hamnade han helt snett. Ett av målen fick vänsterbacken "Lillen" Åström (1-3) ta på sig och mittförsvaret med Michael Cupan och Magnus Karlsson fick aldrig grepp på såphala Nichlas Norell (två mål) och Olle Kullinger (ett) i bortalagets anfall. Den duon har bombat in 18 av tabellfyrans 27 mål.
Inte ens när hemmalaget något överraskande fick in en kvittering till 1-1 (Pelle Andersson, nick på hörna) infann sig flytet. 1,30 senare stod matchen 1-2 igen...
- Jag vet faktiskt inte hur vi ska ta oss ur det här. I andra halvlek undrade jag själv vad jag pysslade med ute på planen. Men vi var många som agerade pinsamt dåligt, tycker Pelle Andersson, som startade som ensam anfallare i en 4-5-1-uppställning.
Trots motgångarna i årets superetta har spelarna fullt förtroende för tränaren Stefan Hellberg, inne på sin tolfte säsong i klubben.
- Vi har inte nämnt vid ett enda tillfälle ett enda ord om det skulle vara Stefans fel. Tvärtom, vi har full respekt och stöttar honom i alla hans försök att att hitta rätt med laget. Han om någon brinner för klubben, säger exallsvenske Pelle som ingår i spelarrådet.

En ny röst i omklädningsrummet?
- Inte om jag får bestämma. Om Stefan anser att det här är hans sista år kan jag förstå det, själv anser jag att han kan fortsätta. Men han ska definitivt leda laget resten av den här säsongen.
Själv säger Stefan Hellberg att motivationen finns kvar.
- Jag känner så mycket för klubben att jag bara ser möjligheter i den här situationen. Mitt målsnöre är oktober månads slut, då ska kontraktet vara klart. Jag ser det som enbart spännande att försöka reda ut det här.

"Jonte" tillbaka
Ljuspunkter finns också.
Som Chay Hews, australiern som jobbade i samtliga 90 minuter.
Eller Jonas Björkholm, som gjorde sitt längsta inhopp i årets superetta. "Jonte", med en jobbig lårskada bakom sig, men visade spelglädje under den halvtimme han fick i kedjan.
- Spelsugen är jag, men inte fräsch. Det känns som klister i baklåren och just nu är nog ett inhopp vad jag kan bidra med.
Godkänt betyg ocksdå för Kristoffer Dyverfeldt, som först efter uppvärmningen fick besked om att han skulle spela från start istället för ryggskadade Lasse Åkerberg.

Niclas åskådare
Den stora frälsaren fanns också på plats - som åskådare. Kanske kan Niclas Fredriksson, förra årets näst bäste målskytt i superettan, vara på väg till sin gamla klubb nu när IFK Norrköping skaffat finländaren Antti Sumiala.
Trots mängder av mål i B-laget och två vassa inhopp i allsvenskan fanns Niclas inte ens med på bänken mot Hammarby i lördags kväll. Att hamna i frysboxen, kallas det visst.

Information till våra läsare

Sylvia mår inte bra