Krönika: Förlåt "Thordar" - jag kan inte älska ditt Island?
Island.Vi bryter ned det. Is-land.I s l a n d.Det finns ingen nation i världen som bättre lever upp till eget namn.Jag är här för första gången och försöker desperat hitta en anledning att återvända.En stark överhängande känsla säger att jag inte kommer hitta någon.
Folkbladets David Iwung skriver i sin krönika från Island att man valde hotellets sängvärme framför Blå Lagunen. Därför visar vi här vad herr Iwung missade, visst ser det läckert ut! Foto: Scanpix
Foto: Fotograf saknas!
Jag tar samma risk att förolämpa dig enarma människa som hyser en kärlek eller har goda minnen av ön.
Men Island, vad fan är det här? Seriöst.
Den vind som just svepte över fick min själ att gå i ide. Den bet som en skock utsvultna pirayor i kinderna.
Letade sig innanför min tjockaste vinterjacka och la sig som ett täcke av is över hela sinnet.
De fjuttiga marsvindar som halvhjärtat kan passera i Sverige framstår som en smekning.
Här pratar vi djävulens andedräkt. Ett djup suck från Lucifer själv. Det finns ingen kärlek i de här vindarna.
När planet tog mark på Keflaviks flygplats var det många ögon och näsor tryckta mot fönstret.
"Vi landar på månen" skrek David Bergström.
Det kändes ungefär lika livfullt och platt. Solen har inte skymtats på en och en halv dag.
Synar vi Islands geografiska läge hamnar vi i norra Atlanten.
Det torde vara en tillräckligt stark varningssignal. Men äventyraren i mig var ärligt talat villig att ge det här en ärlig chans.
Att med öppna sinnen, så fritt som möjligt från förutfattade meningar möta ett nytt spännande land.
Redan hemlängtan
Men att hemlängtan till ett novembergrått Norrköping redan, efter ett knappt dygn, slår så starkt säger mer än vad jag anar.
Det finns ingen mer nyfikenhet. Jag har aldrig sett fram så mycket mot en Dolphinsmatch.
Efter den vet jag att det bara är en natt kvar. Sen flyger vi hem.
Samtidigt är det svårt att slå bort den där vuxna känslan och tanken att "det här är nyttigt". Att se och uppleva berikar.
Att vidgade vyer alltid är bra vyer.
Jag har förstått genom resereportage att Island är på väg att bli ett allt mer populärt resmål.
Skymningen på väg...
Något som jag har fruktansvärt svårt att fatta nu när det känns som skymningen är på väg. Halv två på dagen.
Hur det fantastiska bandet Sigur Rós blivit så bra är lika givet som varför de låter som de gör.
Islänningarnas melankoliska sinne måste gro och inspireras av sin egen omgivning.
Det är bara att titta ut.
Valde sängvärmen
Mina resekamrater packade precis i hop för en utflykt till den omtalade Blå Lagunen. Jag valde att stanna på hotellet.
I sängen, i värmen. Inomhus.
- Inte gå ut. Vill inte. Fick jag fram till Daagh.
Ett val jag kommer att pikas för resten av den här resan. Kanske till och med idiotförklaras för av dig.
"Hur kan du sitta där och döma ett land om du inte gett det en ordentlig chans?".
Den risken är jag villig att ta. Bara jag får stanna inne.
Det enda Island har gett mig så här långt är en förkylning.
Så jobbar vi med nyheter