Debatt Vad har vi för regler i grundlagen vid civila kriser? Frågan är föranledd av att de kriminella gängens inbördeskrig sprider ett kulregn omkring sig i våra bostadsområden och dödar oskyldiga människor. En för polisen känd gangsterledare, som suttit i fängelse flera år släpps och är snart tillbaka i sin kriminella miljö. Automateld mot ett bostadshus dödar en artonårig kvinna. Skotten är sannolikt avsedda för den frisläppte mannen och polisen räknar med att han kommer att besvara elden från angriparna.

Han har släppts ur ett svenskt säkerhetsfängelse med 32 brott i sitt belastningsregister, enligt Aftonbladet. Han har hotat medfångar och därför flyttats mellan olika säkerhetsanstalter. För unga brottslingar har vi åtalseftergift, men för vuxna yrkeskriminella borde lagstiftningen sätta stopp efter upprepade grova brottsliga handlingar.

Varför inte betrakta de sedan länge pågående gängkriminella uppgörelserna som en samhällskris?

Varför inte införa tillfälliga undantagslagar för att hejda den våldsamma utvecklingen?

En expertgrupp redovisade 2008 den krisberedskap som är reglerad i vår grundlag. Huvuduppgiften var att göra en översyn av reglerna i regeringsformen vad gäller krig och krigsfara. Gruppen har även undersökt om det bör ges utökade befogenheter för statsmakten vid civila kriser. Expertgruppen har dessutom tittat på vad andra länder gör vid krig och andra extraordinära förhållanden.

En central fråga är, om gällande regler är anpassade till dagens säkerhetspolitiska läge. Om inte, bör det införas regler som ger ökat handlingsutrymme för statsmakten? Enbart i Stockholmsområdet räknar polisen med ett femtiotal verksamma gängkriminella grupperingar. Krisberedskapen i grundlagen behöver uppdateras på grund av den krisartade utvecklingen i civilsamhället. Det är väl något för Stefan Löfven och de av honom tillkallade riksdagspartierna att diskutera?