Debatt I Norrköpings kommun var modersmålsundervisningen budgeterad till 24,2 miljoner år 2016. Kostnaden var beräknad till 37,5 miljoner år 2018. En ökning med 55 procent på två år och dyrare blir det.

Enligt Norrköpings kommun, underlättar modersmålsundervisning språkutvecklingen och lärandet inom andra ämnen.

Gisela Håkansson, professor i allmän språkvetenskap i Lund, anser att det är en ofta upprepad myt att vi bygger alla språk på vårt modersmål, och att vi alltid översätter från vårt första språk. Det finns inga studier som visar att andraspråket blir bättre om modersmålet är väl utvecklat. Tvärtom, finns det belägg för att invandrarbarn i Sverige kan vara mycket bra på svenska, men sämre på sitt modersmål.

Att lära sig ett annat modersmål än svenska, i Sverige, är egentligen ingen skolfråga utan snarare en kulturell fråga. Modersmål lär man sig, av egen vilja och under sin fritid, för att behålla kontakten med sin ursprungliga kultur.

Tyvärr kan inte kommunen avveckla modersmålsundervisningen i Norrköping, för detta krävs ett riksdagsbeslut. Men utbildningsnämnden kan effektivisera verksamheten så att den inte belastar budgeten lika mycket.

Därför skrev Sverigedemokraterna en motion om att effektivisera modersmålsundervisningen, genom att sträva efter att bilda lika stora grupper som vanliga klasser på ungefär 25 elever. För det vill vi att kommunen organiserar modersmålsundervisningen för alla kommunens elever, efter skoltid, oavsett om de går i en fri- eller i en kommunal skola. Vi vill att kommunen anordnar undervisningen på en plats där lärarna väntar på eleverna i ändamålsenliga lokaler. Vi anser också att lektionerna ska vara högst 60 minuter långa och anordnas en gång per vecka. Till sist har vi föreslagit att ingen grupp med färre än fem elever ska förekomma, detta i enlighet med nuvarande lagstiftning.

Att-satsen om att kommunen skulle organisera modersmålsundervisningen för alla kommunens elever avslogs av kommunstyrelsen och utbildningsnämnden, trots att det redan är så på gymnasiet. De andra fyra att-satserna ansågs vara tillgodosedda av samma instanser. Något vi inte håller med om.

Sophia Jarl (M) sa i Folkbladet 28/1 att hon inte kunde stödja motionen, eftersom vissa delar av den är ”direkt regelvidriga och går emot skollagen.”

Jag undrar hur en motion som anses vara på de flesta punkter redan tillgodosedd, kan vara regelvidrig och gå emot skollagen. Därför ber jag Sophia Jarl att berätta vilka dessa delar är, så att jag kan bemöta hennes påstående på ett sakligt sätt.

Jag hävdar att vårt förslag skulle innebära en avsevärd minskning av kostnaderna för modersmålsundervisningen, en förbättring av modersmålslärarnas arbetsvillkor och en förbättring av undervisningen. Jag hävdar också att allt detta kan ordnas inom lagens ram.