Debatt Våldet har eskalerat så till den grad att ingen längre går säker för skjutningar och sprängningar, regeringens åtgärd mot detta är "samtal" med alla utom SD!

Eller som Leif GW Persson uttryckte det i TV4, "Allt man gör är att stifta nya lagar vilket i princip endast drabbar vanliga människor, att buset fullständigt struntar i vår lagstiftning borde man ha insett sedan länge!"

I Svenska Dagbladet så går Fredsforskaren Wilhelm Agrell till ett ännu hårdare angrepp mot det politiskt korrekta etablissemanget då han jämför Sverige med Libanon på 80-talet och Balkan på 90-talet där inre väpnade konflikter trappas upp till krig, vidare hävdar han att Sverige nu ser ut som det gör beror på att såväl politiker som vanligt folk har sett Sverige som ett tryggt land.

Det går väldigt långsamt för myndigheterna att se och uppfatta den grova och organiserade brottsligheten som ett samhällshot.

Han avslutar sin krönika med följande analys, "Kommer regeringen med dess stödpartier att vakna och ta till sig av det faktum att nu också personer inom etablissemanget slår larm om att läget är synnerligen allvarlig och akut?

Mitt svar är Nej! Man har inte den mentala och intellektuella kapaciteten att förstå att Sverige inte längre är som för 20 år sedan.

Man vill dessutom inte begripa, man är rädd för att ta in verkligheten.

Därför kommer man att fortsätta att skönmåla samtidigt som man smutskastar dem som varnar för utvecklingen, - vilket naturligtvis främst gäller Sverigedemokraterna som ligger 10-20 år före alla andra!

Att erkänna situationen är att ge Jimmie Åkesson rätt. Då låter de hellre Sverige gå under!

De enda som kan bryta dödläget är svenska folket, de kan visa vilka dem sympatiserar med. En kantring i opinionsmätningarna är nog det enda som kan få politiska makten att agera".

Stefan Löfven har påstått att SD svartmålar Sverigebilden, att det är han själv som håller i penseln är tydligen lika svårt att ta in som att "den svenska modellen" vilken han försöker få invandringskritiska länder som Polen och Ungern att anamma där ses som något hotfullt och avskräckande!