Debatt Efter sommarens värmebölja och skogsbränderna är klimatfrågan högt på agendan inför höstens val. Men istället för att handla om vilken politik som bäst minskar utsläppen handlar debatten allt för ofta om vem som satsar mest på klimatet. Är det någonting vi borde ha lärt oss den här mandatperioden är det att stora klimatsatsningar inte automatiskt leder till stora utsläppsminskningar. Det riskerar att leda till att skattepengar slösas bort på symbolpolitik istället för att användas där de gör störst nytta.

Med Miljöpartiet i regeringen har anslagen till miljö och klimat mer än fördubblats. Men mer pengar har tyvärr inte lett till mer resultat. Tvärtom har utsläppen börjat öka igen. Mellan 2010-2014 minskade utsläppen med över 15 procent, men de senaste åren har utsläppen ökat enligt SCB. Den starka konjunkturen är nog en bidragande orsak, men om vi ska övertyga länder som USA, Kina och Indien att ta klimatansvar gäller det att visa att det går att kombinera minskade utsläpp med tillväxt och jobb.

Konjunkturinstitutet har sågat regeringens miljösatsningar och i den senaste budgeten gav de sju av åtta satsningar underkänt. Stora summor satsas på åtgärder med ingen eller marginell miljönytta eller på åtgärder som hade genomförts ändå, enligt KI.

• Stödet till solel har mångdubblats till över en miljard om året, trots att det sågats av expertmyndigheter som Energimyndigheten och Riksrevisionen och trots att branschen bett regeringen att ta bort det.

• Försäljningen av elcyklar har exploderat de senaste åren. Trots det lägger regeringen 350 miljoner om året på stöd till elcyklar. Inga analyser över klimatnyttan har gjorts, men i många fall är det nog inte bilen som elcykeln ersätter, utan en vanlig cykel eller kollektivtrafik som går ändå.

• Klimatklivet är en satsning på klimatinvesteringar på totalt 16 miljarder fram till 2023. Enligt KI är risken stor för ”kostsamma satsningar på åtgärder vilka sannolikt ändå skulle genomföras”. Men pengar har också slösats bort. Skurups kommun har fått 400 000 kronor för att skolpersonalen ska lära sig att lägga upp mindre mat på tallriken och några miljoner har gått till klimatångestterapi.

Det är inte konstigt att klimatfrågan är högt på agendan inför valet. Men en framgångsrik klimatpolitik kan inte mätas i satsade kronor. Den måste bedömas i hur utsläppen minskar. Stora summor slösas nu bort på plakatpolitik som inte har någon nytta för klimatet. Det är skattepengar som hade kunnat användas till åtgärder som faktiskt minskar utsläppen eller till någonting annat om politikerna ändå inte bryr sig om klimatet.