Widar Johan Hakelius är chefredaktör på tidskriften Fokus. Hakelius intar genom sin bildning, beläsenhet och personlighet en särställning i de samhälls- och politikkommenterande kretsarna. Hakelius styrkor utgörs framförallt av en tränad analytisk förmåga och av en genomtänkt publicistisk strategi. I en krönika 19 mars sätter han fingret på den springande punkten i den soppa som den moderata riksdagsledamoten Hanif Bali försatt sig i. I korthet är saken den att Bali fått fatt i en mejlväxling mellan Utrikesdepartementet och en rysslandskritisk ledarskribent där UD förmedlar en intervjukontakt med en människorättsaktivist från Ukraina. Med en raljant kommentar om att ledarskribenten borde ha upplyst allmänheten om att intervjukontakten förmedlats via UD, valde riksdagsledamoten att publicera mejlväxlingen på Twitter.

I den inledande kritikstormen mot Hanif Bali - som hittills fått honom att lämna såväl M: s partistyrelse som det sociala mediet Twitter - har all uppmärksamhet riktats mot hur Bali egentligen fick fatt på den där mejlväxlingen; är möjligen subversiva ryska intressen inblandade?

Mer att läsa: Då religiös blir ett skällsord.

En nog så viktig fråga förstås. Det Johan Hakelius gör är emellertid att ställa frågan om varför Hanif Bali ansåg att det var ett problem för ledarskribenten att intervjukontakten förmedlats av staten? Hur kan det anses vara suspekt för en svensk ledarskribent att få hjälp av svenska staten att boka en intervju med en person som skribenten är intresserad av att intervjua? Det är en väldigt viktig fråga som antyder någon form av konspirationsbubbla i Hanif Balis syn på verkligheterna; där samröre med staten är komprometterande i sig själv. Det vore oerhört intressant om Bali - och många andra - fångade upp den bollen och tog diskussionen några steg framåt.

Mer att läsa: Folkvandrare utan identitet.

Konspirationsbubblor är farliga och sinnesförmörkande företeelser som i polariserade lägen kan ställa till det rejält för personer, partier, organisationer och intressen. Vi kan leva så insnärjt ihopkopplade i smala puppor av liktänkande/otänkande att allt som kommer från till exempel SD, näringslivet, sossarna, staten, Ryssland, Trump, Moderaterna eller Hanif Bali är självklart helt fel/helt rätt av den enkla anledningen att det kommer därifrån det kommer.

Hakelius ber oss analysera våra förkrympta världar. Låt oss göra det. Allt blir mycket roligare då.