Debatt Oriktiga påståenden om EU florerar i debatterna inför valet till Europaparlamentet. Är syftet med dessa påståenden att skylla nationella politiska tillkortakommanden på EU? Jag upplever, oavsett syfte, denna polemik både som arrogant och ansvarslös, eftersom den bidrar till att skapa en felaktig bild av EU och dess betydelse för Europa. Jag tänkte bemöta några av dessa påståenden.

Är EU en federal odemokratisk organisation styrd av byråkrater?

Den Europeiska Unionen är ingen federation eller förbundsstat, som vi skulle säga på svenska, utan en union av medlemsstater. De länder som vill vara medlemmar i EU, måste ansöka om medlemskap och klara av uppställda kriterier som visar att de är demokratier, att de respekterar rättsstatsprincipen och att de tillämpar de grundläggande mänskliga rättigheterna. Dessa kriterier kallas för "Köpenhamnskriterierna".

De tjänstemän och experter som tjänstgör inom EU:s institutioner arbetar på politikernas uppdrag. Besluten inom unionen fattas enbart av folkvalda politiker. Kommissionen är också en politisk institution som består av folkvalda politiker från de olika medlemsstaterna, dessa bevakar EU:s gemensamma intressen.

Ett förslag till beslut måste dessutom alltid antas både i Parlamentet och i Ministerrådet. I de flesta fall röstar Parlamentet om förslaget med enkel majoritet, medan det i Ministerrådet behövs olika sorters majoriteter. Vilken majoritet som behövs är beroende på beslutets relevans. Syftet är att varje beslut ska vara väl förankrat hos EU:s befolkning. EU värnar också om subsidiaritetsprincipen genom att EU:s institutioner uppmuntrar de nationella parlamenten att ta del av EU:s verksamhet, så att unionen endast agerar om åtgärden ger mer effekt på EU-nivå än på nationell nivå.

Strävar EU:s medlemsstater efter att utplåna nationalstaten och skapa en "Monsterstat"?

Via Europeiska rådet och Kommissionen läggs förslagen till den politik som behövs för att möta en föränderlig värld. Förslagen grundas i de gemensamma problem som medlemsstaterna har för avsikt att lösa tillsammans. Syftet är alltså starkare samarbete och harmonisering, inte per automatik en federalisering av unionen. EU stödjer istället medlemsländernas bevarande och utvecklande av sitt kulturarv samt språkliga och kulturella mångfald. EU vill att hela dess befolkning tillsammans med EU-politikerna utvecklar en europeisk tillhörighet, utöver sin nationella tillhörighet, inte istället för den.

EU kostar för mycket och budgeten används till administration och "onödiga utgifter"?

EU:s policy är en strävan efter att EU-medborgarna ska ha likvärdiga livsvillkor oavsett vilket medlemsland de lever i. Detta för att skapa fred, trygghet och välstånd i hela EU. EU är också en stark internationell aktör vad gäller bistånd och fredsskapande insatser.

Genom den aktiva regionalpolitiken stödjer EU skapandet av arbetstillfällen, näringslivets konkurrenskraft, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling samt en förbättring av medborgarnas livskvalitet oavsett var de bor.

Av EU:s budget går 6 procent till administrativa kostnader, medan 94 procent går direkt till EU-länderna och invånarna. EU:s förvaltning kostar cirka 8,3 miljarder euro per år – man kan jämföra detta med medlemsländerna, som spenderar 2 200 miljarder euro per år på sina förvaltningar.

En viss kritik kan dock med rätta riktas mot vissa delar av EU:s budgetposter. Det gäller framförallt jordbruksstödet och en del ekonomiska stödprogram. Här behövs vettiga reformer eftersom den förda politiken kan hindra sund konkurrens och hämma unionens utveckling.

"Det som är bra med EU kostar inget”

"Själva grundbulten för EU-samarbetet är den inre marknaden och fri rörlighet för varor, tjänster, människor och kapital. Inte bara är dessa friheter avgörande för Europas framgång och framtid, de kostar heller ingenting.” citat Christoffer Fjellner (M)

Min avslutande fråga är: Vad får freden i Europa kosta? En fråga som fler EU-kritiker borde ställa sig.