Vänsterpartiet och LO går hand i hand och sätter en enorm press på Socialdemokraterna med sina krav på förbud mot företag i välfärdssektorn. Jag har varit halvdjupt inne i politiken och vet hur det fungerar i sådana här lägen. Givet att valdagen snart bara ligger en sommar bort så blir det nervöst i kretsarna runt S-ledaren Stefan Löfven. Verkligheten riskerar att få ge vika för ideologiskt producerade bilder av verkligheten. Bilden av att företag och vinster är ett stort välfärdsproblem har satt sig och är närmast självgående i opinionen och i medievinklarna.
Vänsterpartiet och LO har ett smart upplägg. Företagen misstänkliggörs och hånas för att de är just företag och inte förvaltningar. Ett företag behöver över tid generera vinster. Annars är det liksom inget företag. I vart fall inte särskilt länge. Vinsten beskrivs från vänster som en stöld från skattebetalarna. Företagen hängs ut som roffare och rufflare därför att de går med vinst. Om vinster - och därmed företag - förbjuds så kan vinstpengarna istället gå till välfärden; så låter det. Det man pratar tyst om är dock att om företagen förbjuds så uppkommer det heller inga vinster att fördela till välfärden. Någon kassako för välfärden är därför knappast vänsterns vinstförbud.
Sakligt sett finns det ytterst lite kött på de ideologiska attackerna mot välfärdsföretagen. Jag har trots ivrigt och brett sökande och samtalande inte lyckats hitta en enda vederhäftig person eller forskarrapport som visar på faktiska samband mellan vinstdrivande välfärdsföretag och dålig kvalitet. Vilket sannolikt beror på att det inte finns några sådana samband.
Men allt är inte frid och fröjd. Utifrån mina halvdjupa erfarenheter av arbete och uppdrag i några välfärdsföretag vet jag en del om hur de fungerar. Vissa ersättningssystem och regelverk borde anpassas till företagens sätt att fungera. Företagens genetiska vinstdynamik skulle till exempel kunna balanseras mot något lägre ersättningar och högre krav på eget kapital. Det skulle skattebetalarna tjäna på.
Socialdemokraternas partiledning försöker att hålla emot så gott det går i snålblåsten. Det går ganska bra tycker jag. Partiets hållning är kvalitet, öppenhet och resultat. "Vinstjakten ska stoppas", sa Löfven på förstamaj. Vilket är en sund attityd nästan oavsett vad saken gäller. I den rådande opinionsvinden har S det naturligtvis lite motigt. Men till skillnad från V och LO så hoppas S på att få regera det riktiga Sverige efter valet. Då måste man hjälpligt hålla sig inom de verkliga verkligheternas ramar även när det är valrörelse.