Den stora branden i Västmanland påminner oss om att naturkrafterna är som de är. Är betingelserna och förutsättningarna på plats så kan en väldig tsunami på bara några minuter radera ut all bebyggelse i milsvida områden och släcka hundratusentals människors liv. Väldiga stormar kan orsaka stor förödelse. Jordbävningar kan rasera städer och byar. Bränder kan ödelägga stora områden. Det vore fel att säga att människan är maktlös inför naturkrafterna. Men vi styr inte över naturens processer och skeenden.
Storbranden i Västmanland och andra dramatiska uttryck för naturkrafternas nycker har hur som helst en triggande effekt på människans ingenjörsgener. Huvuddelen av den tillgängliga kraften läggs naturligtvis på att i det akuta läget försöka rädda liv och egendom från eldens, vattnets, vindens eller jordlagrens härjningar. Men parallellt med detta pågår samtidigt en debatt om vad som möjligen kunde ha gjorts bättre för att förebygga och/eller lindra skadeverkningarna.
Naturkrafterna må göra som de vill i slutänden. Men mänskligheten har idag bättre koll på vad som är gång i naturen än vad vi någonsin haft tidigare. Praktiskt taget varenda kvadratmillimeter av jordens yta övervakas numera av satelliter. Det är svårt för naturen att vara hemlig.
Vi kan vinna tid genom smarta och finurliga varningssystem som ger människor i riskzonen större chanser att komma undan med livet och hälsan i behåll. I de delar av världen där vulkanutbrott ingår i naturkrafternas riskutbud finns sedan länge sådana system på plats. Sak samma med orkan- och tsunamivarningar.
Vi kan också dra nytta av samarbete med duktigt yrkesfolk från länder som till exempel är mer vana vid att hantera större bränder av den västmanländska sorten. Organisationen för utrymning och evakuering av hotade områden kan säkert utvecklas och förbättras genom de erfarenheter som Sverige just nu skaffar sig i trakterna runt Fagersta, Västerås och Sala. Och så vidare och etcetera.
De viktigaste preventiva insatserna som går att göra mot naturkrafternas förödelse handlar dock inte främst om teknik och satelliter. Naturkatastrofer skördar alltid mest offer i fattiga och lågutbildade delar av mänskligheten. Människors kunskap och välstånd och välorganiserade samhällsbyggen är det som skapar bäst förutsättningar för att kunna jämna ut oddsen i vår eviga kamp med naturkrafterna.