Svenska för invandrare (Sfi) är närmast ständigt omstridd och har reformerats ett otal gånger sedan starten på 1960-talet. Sfi är sannerligen värd all uppmärksamhet. Drygt 110 000 personer går i kurser av olika slag varje år. Vilket betyder att Sfi storleksmässigt motsvarar en årskurs i ungdomsskolan. Jämförelsen med ungdomsskolan är än mer relevant när vi betänker att de flesta av studenterna på Sfi befinner sig i åldersspannet 25-39 år och således är relativt unga.
Studenterna kommer nuförtiden i huvudsak från Irak och Somalia. En dryg tredjedel av deltagarna har mer än 13 års studier med sig i bagaget när de landar i Sverige medan endast en minoritet är extremt lågutbildade. Sfi-gruppen tillför Sverige betydande värden och kompetenser. För en jämförelsevis låg kostnad – relativt de resurser som krävs för att lotsa en årskurs barnfödda svenskar genom förskola, grundskola och gymnasium – får det svenska samhället ett tillskott som rätt använt och utnyttjat kan förbättra tillväxten och välståndet för oss alla.
Sfi har emellertid strukturella problem. Avhoppen från kurserna är av en sådan magnitud att svensk gymnasieskola framstår som ett under av studiedisciplin i jämförelse. Enligt Skolverkets utvärdering (2012) så slutför knappt fyra av tio deltagare i Sfi sina kurser. Kommunerna – som ansvarar för Sfi – gör dessutom lite som de vill med individanpassningen av kurserna. Långtifrån alla kommuner erbjuder Sfi som kvälls- eller deltidskurser för att på så sätt underlätta för att kombinera studier med arbete eller praktik.
Regeringen föreslår nu att Sfi avvecklas som egen skolform. På DN Debatt i går redogjorde folkpartiledaren och utbildningsministern Jan Björklund tillsammans med två av sina partikollegor i regeringen för vad som ska komma i stället. I stort handlar det dels om att Sfi ska inordnas i den ordinarie kommunala vuxenutbildningen. Dels och framförallt är avsikten att svenskundervisningen för invandrare på känt folkpartimanér ska styras hårdare från statligt håll.
Huvudsyftet är att skapa en mer effektiv struktur för individanpassad svenskundervisning. Inriktningen är helt rätt. Sverige är ett stort invandringsland. Ska vi också bli ett stort invandringsland och dra större nytta av invandringen så krävs reformer som inte främst handlar om bidragssystem utan om hur den invandrade personen kan bidra till samhället. Ett grundläggande steg för många är att snabbt lära sig svenska. Björklund gör därför rätt när han skakar om den gamla svenskundervisningsapparaten och bygger nytt.