Det här gråa huset är det första "typhuset" som byggdes och som nu står modell för alla nya bostadshus som byggs inom Kriminalvården.
Det har hänt otroligt mycket på Skenäsanstalten på Vikbolandet de senaste åren. Tre nya bostadshus har byggts, en ny stor matsal med kök och tvätteri står klar och i nästa vecka invigs ett nytt hus för sysselsättning. De gamla byggnaderna rivs ett efter ett och det arbetas på grunden till ett fjärde bostadshus.
Från år 2020 har anstalten vuxit från 82 platser till 255 och antalet anställda har ökat från 45 årsarbetare till ungefär 200 anställda. Och nu fortsätter utvecklingen då Kriminalvården beslutat att höja säkerhetsklassen från tre till två. Därmed går Skenäs från att vara en öppen anstalt, utan egentliga hinder för rymning, till en sluten.
– Vi har gått och väntat på det här och är väldigt positiva. Det känns som att vi går från klarhet till klarhet. Det är jättekul att vi får det här förtroendet, säger Michael Romanovic, kriminalvårdschef.
– Det är spännande, och en utmaning, säger Anette Rask, ställföreträdande kriminalvårdschef.
Säkerhetshöjningen kommer att innebära stora förändringar. Det kommer krävas både staket runt anläggningen och ombyggnationer inne på området.
– Nu kan klienterna kan röra sig fritt på området, medan på en klass två-anstalt slussas klienterna dit de ska. Det blir ett helt annat flöde. Dessutom görs en riskbedömning på samtliga klienter i Kriminalvården om de ska vara i säkerhetsklass ett, två eller tre. Det innebär att de som bor här nu måste till en annan klass tre-anstalt med lika öppna förhållanden. Det blir en grannlaga uppgift att se hur den logistiken ska gå till, säger Anette Rask.
En klass två-anstalt har dock inte lika hög säkerhetsnivå som klass ett, där de våldsammaste och mest rymningsbenägna sitter.
Behöver Vikbolänningarna oroa sig för rymningar efter säkerhetshöjningen?
– Snarare tvärtom. Det är nu vi får ett rymningshinder, om det är så att man tycker det är otäckt, säger Anette Rask.
Men är de internerna mer rymningsbenägna?
– Man gör ju alltid en riskbedömning på klienter och har man bedömt att de är en klass två så är det av den anledningen att det finns en ökad risk någonstans, men det är också därför vi har de hindren på plats och andra rutiner, säger Michael Romanovic.
Anette Rask menar också att det finns en lång erfarenhet av kriminalvård på Vikbolandet då anstalten funnits på platsen sen 1938.
– Det är inget som skrämmer befolkningen på samma sätt som om det vore en total nyetablering på en liten ort.
Det gröna huset är nybyggt och invigs på måndag. Där inryms sysselsättning för internerna som arbete med park och mark, industriutbildning och snickeri. Michael Romanovic tillsammans med Helen Pettersson, delprojektledare, visar runt.
Säkerhetshöjningen innebär också att många medarbetare måste internutbildas och en 20-tal personer nyanställas. Redan nu är ett 20-tal på väg in och efter förändringen väntas totalt cirka 210-220 personer arbeta i Skenäs. Det gör att ledningen lyfter frågan om kollektivtrafik till platsen.
– Vi är en stor arbetsgivare och det vore på sin plats att man tänkte på miljön och att man kunde åka kollektivt ut, säger Anette Rask, och tillägger att det också skulle gynna ortsborna.
– Det vore fantastiskt om man kunde få bussen att vända nere vid färjeläget så att vi har en promenad på fyra, fem minuter hit, säger Michael Romanovic som har kontaktat Östgötatrafiken i frågan.
Anette Rask, ställföreträdande kriminalvårdschef, lyfter behovet av kollektivtrafik till Skenäs. "Vi är en stor arbetsgivare och det vore på sin plats att man tänkte på miljön", säger hon.
En annan lösning de tittar på är en pendlarparkering på Risängen så att folk lättare kan samåka. De flesta anställda bor i Norrköping och pendlar till Skenäs, men några bor också på Kvarsebosidan.
– Färjan är också otroligt viktig av den anledningen, säger Anette Rask.