Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Hon får aldrig nog av livet på Vikbolandet

En solig vårdag när tussilagon slagit ut och sånglärkan hörs över fältet tar Maria Olofsson, 30, emot oss i det röda 1800-talstorpet vid föräldragården i Tuna på Vikbolandet. Det är här hon har sina rötter och sin bas för sitt liv som frilansande artist.

"Det här är våra gräsklippare". Maria Olofsson med familjens tama får.

"Det här är våra gräsklippare". Maria Olofsson med familjens tama får.

Foto: Robert Svensson

VIKBOLANDET2008-03-11 00:17
Maria Olofsson ger intryck av att vara en ovanligt positiv människa, lycklig, med sambon Micke, barnen Rasmus och Linus och närmaste släkten som grannar. - Där bor farmor, där mina föräldrar och där borta min bror, visar hon ut genom fönstret i köket där vedlår och vedspis samsas med diskmaskin och mikrovågsugn. Sedan bjuder hon på bullar som mormor bakat. Stallet och hagarna där Maria Olofsson rider på nyförvärvet Jasper, en stor svart frieserhäst, ligger in på knuten, liksom fårhagen med sex lurviga tama får. Ankor, katter och en kanin hör också till gårdsmiljön, där det första som möter oss är en melodislinga från ett uthus, där Micke övar på sin saxofon. Här trivs Maria Olofsson, Vikbolandstjejen som varit i underhållningsbranschen i 25 år, sedan hon som femåring sjöng Alice Tegnér-visor ackompanjerad av tant Gerda som spelade cittra. - Jag har alltid haft svårt att säga att jag är artist, men jag kan inte säga vad jag är istället. Jag gör lite av varje. Jag är skådespelare, dansar och sjunger - då blir man artist, tror jag, säger Maria Olofsson. Sjöng med Brandelius
- Jag gjorde min första skivinspelning när jag var sex år, med Harry Brandelius. Mina föräldrar har haft musik med sig hela tiden. Framför allt mamma och hennes familj var ute och spelade. Mormor spelade bas och banjo. Min morfar skrev mycket musik, han skrev en vals som heter "Blå kustens vals", som Harry Brandelius sjöng in, som reklam för Östkusten. - Min mamma och pappa och bror och jag hade en familjeorkester, när vi var små. Vi spelade på olika underhållningsträffar, och när vi blev lite äldre var vi ute och spelade på dans. Jag spelade tvärflöjt och sjöng, min brorsa spelade saxofon, mamma keyboard och pappa bas. - Jag har inte så mycket utbildning, förutom ett år på Kulturama i Stockholm, där jag pluggade musikalteater och sång, sedan har jag jobbat hela tiden. Men det där ser jag som väldigt bra utbildning, att vara ute bland folk, och lära sig. Det har också blivit en hel del teater, med Vikbolandsspelen i tio år, och lokalrevy som morfar höll i.
Maria Olofsson gick på musikgymnasiet i Norrköping och spelade i kommunala musikskolan. Sedan har det rullat på. Det har blivit mycket jobb under åren. Musikaler som "Trollkarlen från Oz" och "My fair lady" på Östgötateatern, storbandsshow, nyårsrevy med Ulf Holmertz, sommarrevyer på Kråkholmen och samarbete med länsmusikens Östgötabandet. - Jag jobbade väldigt mycket förra året, förutom tre veckors semester jobbade jag nog varenda dag, säger Maria Olofsson som också tar emot sångelever. n Hur skulle du beskriva dig själv som person? - Envis som en röd gris, fast väldigt glad. Jag försöker vara positiv. Man måste ju välja hur man vill ha det. Då ska man välja något bra, tycker jag. Det är klart att det händer saker som inte är så kul alltid, det gör det väl alla, men man får passa på och ha riktigt kul när det är bra. Men vadå: jag bor så här, jag har två ungar, en jättefin familj och ett jobb som jag trivs med, säger Maria Olofsson. "Det som inte dödar, härdar"
I höstas tappade hon rösten några veckor vid en förkylning och kände sig rätt knäckt. - Men "det som inte dödar, härdar", som en liten flicka sa en gång, hennes pappa var militär, berättar Maria Olofsson och skrattar. Nu är hon aktuell i "Trazzel", farsen på Skandiateatern, där hon fått fina recensioner: "Socialdemokratiska älskarinnan Lena Stjernström, förträffligt spelad av Maria Olofsson" och "Fantastiskt rolig är också Maria Olofsson där hon stapplar omkring i stay-ups". - Det jag tycker är svårast är skådespeleri, säger Maria Olofsson. Sången har jag koll på, och dans, det fixar jag. Teater är det område hon känner att hon har minst erfarenhet från. - När man spelar mycket teater av alla möjliga slag och är öppen och tittar på andra och tar åt sig av allt som finns, kan man lära sig väldigt mycket på att bara jobba. "Tittar upp på miljoner stjärnor"
På gång är, för sjätte året, sommarrevy på "Kråkan", Kråkholmen, med Pontus Helander och Carina Perenkranz. Och en ny storbandsshow på Östgötateatern i höst, tillsammans med koreografen och musikalartisten Mattias Carlsson, efter förra årets succé. - Vi har alltid drömt om att göra något riktigt häftigt, lite Las Vegas-show. Maria Olofsson har inga planer på att söka sig utanför Östergötland. - Nej, jag har funderat mycket på det där. Inte så länge det finns saker man kan göra som man tycker är kul, här nere. Jag har tur, det är jättesvårt att bli känd på sin egen bakgård. Jag har kämpat mycket och jobbat, säger hon och brister ut i ett stort skratt, för att i nästa stund bli allvarlig: - Nej, jag längtar inte efter att springa och göra audition. Jag visste ju tidigt att jag ville ha barn och bo så här. När jag kommer hem efter ett jobb klockan elva på kvällen, stänger bildörren och det är precis knäpptyst, och så tittar man upp och där är det miljoner stjärnor - det är rekreation.
Namn: Maria Olofsson. Yrke: "Skådespelare, sångare och dansare - jag kallar mig frilansande artist". Ålder: "Nyss fyllda 30". Familj: Sambo Micke, två barn, Rasmus, 8, och Linus, 6. Bor: Tuna, Vikbolandet. Aktuell: "Trazzel" på Skandiateatern. Intressen: "Mitt jobb är mitt intresse, dansa och sjunga. Och mina barn, förstås". Dold talang: "Det är inte så många som vet att jag rider. Och att jag är fotbollstränare, i Bråvalla, där mina barn spelar". Favoritmaträtt: Mammas och mormors köttbullar. Har fått: Cittronilernas kulturpris 2008. Favorit i Melodifestivalen: "Sanna Nielsen är en väldigt duktig sångerska."
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om