Nu har två skyddsombud slagit larm efter att situationen blivit akut.
– Vi hade en jättekris 2014, då slutade många sjuksköterskor och då var det inte lika många patienter som nu. Sommaren 2016 var den hemskaste hittills, säger Annki Svedberg, skyddsombud på Vårdförbundet.
En anmälan är gjord till Arbetsmiljöverket efter att det senaste svaret man fått från ledningen inte innehöll några konkreta åtgärder på hur man ska hantera arbetssituationen.
På avdelningen finns 20 sjukskötersketjänster och fyra underskötersketjänster som bemannar avdelningens 63 patienter dagar, kvällar och helger. Det finns ett maxtak för antalet patienter på 55, men överbeläggningen är konstant.
– Vi hade 66 patienter förut och vi vet att fler patienter kommer att behöva dialysbehandling inom en snar framtid, säger Annki Svedberg.
I skrivningar till ledningen har man gång på gång påtalat att avdelningen håller på att braka ihop pågrund av den ökande arbetsbelastningen, men senast fick man till svar att: God arbetsmiljö för medarbetare och chefer är viktigt för ledningen inom NSÖ och kompetensförsörjning är en prioriterad strategi inom produktionsenheten. Detta gäller samtliga verksamheter inom NSÖ. Svaret på Vårdförbundets frågor är därför till stora delar generella för hela produktionsenheten.
Flera sjuksköterskor med lång erfarenhet och kompetens inom dialysområdet har eller kommer att sluta. Det innebär att även om nya kommer till så saknar de oftast både erfarenheten och kompetensen som behövs på avdelningen, vilket i sin tur leder till att de som varit längre tid på avdelningen får ta ett större ansvar.
– Det leder till etisk stress eftersom vi inte känner att vi hinner med patienterna i den utsträckning vi borde, vi missar provtagningar och uppföljningar och är hela tiden oroliga för att något ska gå fel, säger Annki Svedberg.
För att minska arbetsbelastningen har vissa patienter fått färre vårdtillfällen, dialys två istället för tre gånger i veckan, men det fick man snabbt backa på eftersom patienterna blev sjuka. Och det är inte bara fler patienter på avdelningen, de har också fler sjukdomar och den möjlighet man har haft att skicka de till andra sjukhus har också minskat eftersom det är fullt överallt. Dessutom skapar det ett onödigt lidande för patienterna som tvingas till längre resor fler gånger i veckan.