Kommunens beslut att inte hjälpa den 62-årige och rullstolsburne Skärblackabon baseras på hur Boverket – tillsynsmyndighet över kommunernas hantering av bostadsanpassningsbidraget – hanterat tidigare domstolsfall.
– Du kan bara få ersättning om det handlar om tekniskt avancerad utrustning och dit räknas inte en rullstolsramp, säger Yngwe Lutteman, bostadsingenjör och en av kommunens handläggare för bostadsanpassning och tekniska hjälpmedel för funktionshindrade.
– Här är det fastighetsägarens skyldighet att göra det som krävs, det blir alltså upp till honom själv.
Yngwe Lutteman har också pratat Christer Hankvist.
– Jag har skickat blanketter till honom så att han kan söka bidrag för att klara sig i hemmet. Det är den möjlighet han har.
Enligt Boverket kan bidrag lämnas för reparation av utrustning som har anskaffats med stöd av bostadsanpassningsbidrag. Som i Christer Hankvists fall.
Reparationen får då inte utgöra normalt bostadsunderhåll – men det finns inte någon miniminivå på reparationskostnaderna som villkor för bidrag.
Att rampen hos Christer Hankvist har 15 år på nacken, kan också spela roll. Liksom material, placering, om det finns ett takskydd och hur mycket den används.
– I vissa fall kan man då ha rätt till stöd för reparation. Det finns en färsk dom från Kammarrätten i Göteborg, säger Ylva Storm, jurist på Boverket.
Kammarrätten konstaterade i det målet att det inte hade framkommit något annat än att reparationer av de höj- och sänkbara enheterna som var installerade i en sökandens kök kunde utföras av elektriker utan särskild behörighet. Kammarrätten fann att aktuella reparationer kunde sortera under normalt bostadsunderhåll. Sökanden hade därför inte rätt till bostadsanpassningsbidrag.