I Norrköping finns rutiner och gedigna bestämmelser för hur de här frågorna ska hanteras. Det visar statistik från Kolada, sammanställd av Nyhetsbyrån Siren och baserad på enkäter utskickade till kommunerna.
Men i resterande delar av landet är siffrorna mörka. Inte ens hälften av landets kommuner har rutiner för att skydda personuppgifterna.
Maja Höjer, enhetschef på vuxenverksamheten på socialkontoret i Norrköping är kritisk.
– Om man är våldsutsatt av någon är det oerhört allvarligt om någon läcker, säger hon.
Norrköping är en av sex kommuner i Östergötland som faktiskt har gedigna rutiner. Resterande har det inte, enligt sammanställningen.
Maja Höjer berättar att det finns olika nivåer av skyddade personuppgifter. Hotnivån kan vara bedömd som mindre och som mycket hög. Oavsett vilket innebär det en stor omställning för de drabbade.
– Fingerade personuppgifter är ett jättebesvär att leva med. Där behöver alla ha en rutin i att man förstår allvaret i vad som kan hända om man läcker, säger Maja Höjer.
Hon påtalar att en läcka dels kan leda till direkt fara, men också till att personer får rycka upp hela sin vardag och starta om gång på gång.
– På socialkontoret har vi så stark sekretess kring alla våra klienter så jag tror att det är ovanligt att det är där det läcker. Men jag tror också att det kan vara svårt för andra verksamheter att förstå allvaret i skyddade personuppgifter.
Maja Höjer öppnar för risken att läckta uppgifter leder till minskat förtroende för myndigheter så väl som hårda slag mot familjerna.
– Det kan ju hända att man måste rycka upp familjen och flytta gång på gång. Det är jätteallvarligt, säger hon.