Nu längtar jag efter våren

Mitt i oxveckorna! Förkylningarna duggar tätt, näsorna rinner och halsarna är ömma. Vi släpar oss till jobbet, skolan och förskolan. Då längtar jag efter våren. Jag menar inte den meteorologiska våren som bara kräver en dygnsmedeltemperatur på mellan 0 och 10 plusgrader sju dagar i följd. Den definitionen rymmer inga löften om sol eller ljumma vindar. Rent teoretiskt kan det vara +2 grader och snöblandat regn under en hel vecka och så är våren här. I den definitionen finns det heller inga löften om att värmen är bestående. Har man otur kan minusgraderna, snöfallet och isnålarna mycket väl återvända efter att de magiska sju dagarna passerat och det är ändå vår. Nej, jag menar våren som kommer med värme, grönska och ljusa kvällar. Marskatter, moppar som gasar på avstånd och lukten av våt jord. Men vi får ändå glädja oss åt det lilla. Det har blivit ljusare sedan vintersolståndet den 21 december. Rent statistiskt så borde det bli varmare under de kommande veckorna. Hjälper inte det får vi sprida lite metaforsikt ljus och värme till våra närmaste. En kram här, ett vänligt ord där och vips har våren kommit på riktigt.