Låga moln har vi i intervallet 0-2500 meter. De medelhöga hittar vi i allmänhet mellan 2500 och 5000 meter och höga på mer än 5000 meters höjd. De höga molnen är av typen cirrus, fjäderliknande moln som består av iskristaller och är oftast så tunna att solen lyser igenom dem. Men sedan har man molnslag som sträcker sig över alla höjdintervallen, moln med stor vertikal utsträckning. Det är skurmolnen som kan ha en undersida på 1200-1500 meter och nå upp mot 10 km. Det är alltså inte höga moln, utan snarare högt räckande moln. Med många molndroppar samlade i ett sådant moln-torn blir det mycket kollisioner mellan dropparna så att de kan växa rejält i storlek. I denna typ av moln har man också kraftiga vertikala vindar som håller dropparna svävande även sedan de vuxit i storlek. Först när de blir riktigt stora tar tyngdkraften ut sin rätt. Det är därför regnskurar kan vara så kraftiga, ett helt annat läge än ett ganska tunt molntäcke som på sin höjd kan producera lite lätt duggregn.
Höga moln, vad är det
Ofta nämns i prognoserna tunna höga moln. Men vad menar man då med höga? Här finns en klassindelning i låga, medelhöga och höga moln som beror på vilken höjd över marken de finns på.
Så jobbar vi med nyheter