Solinstrålningens fördelning över jorden inverkar på det globala klimatet. De senaste årmiljonernas skiftningar mellan istider och varmare perioder anses kunna förklaras genom Milankovichs cykler, där tre olika parametrar spelar in. 1: Excentritet - Förändring av jordens bana runt solen. Jordens bana är svagt ellipsformad och därmed varierar jordens avstånd från solen under året. Jordbanans form varierar med en period på 100 000 år. 2: Axellutning - Vinkeln mellan jordens rotationsaxel och jordbanans plan varierar mellan 22,1°och 24,5° med en period på 41 000 år. Ju större vinkel desto större skillnad mellan årstiderna. 3: Precession - Förskjutning av årstiderna gentemot den tidpunkt då solen befinner sig närmast solen, med en period på 26000 år. Just nu är jorden närmast solen under norra halvklotets vinter. Dessa effekter sammanräknat ger en variation i solinstrålning som överensstämmer med klimatdata från havsborrkärnor. För att inlandsis ska breda ut sig krävs att somrarna på norra halvklotet blir så korta att all snö på högre breddgrader inte hinner smälta. Södra halvklotet saknar stora landytor på hög latitud och det är instrålningen på norra halvklotet som är avgörande. Klimatet påverkas sedan ytterligare av återkopplingsmekanismer som följer inlandsisens utbredning.
Variationer i solinstrålning skapar istider
Så jobbar vi med nyheter