En del har nog funderat på varför snön ser ut som den gör och varför det ibland blir regn fast det är kallt. Det är faktiskt inte bara temperaturen närmast marken som avgör.
Nästan all nederbörd bildas vid minusgrader, gärna -10 eller kallare och ofta några kilometer upp i atmosfären. Den bildas genom att vattenångan i luften fastnar på små iskristaller och bildar allt större flingor. När de blir tillräckligt tunga orkar inte de uppåtgående vindarna i molnen hålla dem kvar utan de börjar falla. Då kolliderar de med andra flingor och växer och faller fortare.
Är det minusgrader hela vägen ner till marken ser vi fallande snöflingor. Även om det är någon plusgrad vid marken hinner inte alla flingorna smälta utan det blir blötsnö eller snöblandat regn. Om flingorna passerar ett skikt med underkylda vattendroppar fryser dessa på snöflingorna och kornsnö bildas. Skulle det vara så varmt i något skikt i atmosfären att snöflingan smälter till en vattendroppe men fryser igen får vi iskorn.
Den allvarligaste nederbördsformen får vi om vi har ett tjockt skikt med plusgrader och minus vid marken. Om inte droppen hinner frysa igen får vi då underkyld nederbörd. Dropparna fryser när de träffar marken och vi får svår halka.