Fjärilseffekten

Idag slår i genomsnitt 85 procent av endygnsprognoserna in och de senaste årtiondena har en femdygnsprognos fått lika bra träffsäkerhet som en tvådygnsprognos. Väderprognoserna blir sakta bättre men på grund av vädrets kaotiska natur kommer det alltid finnas en gräns för hur lång en prognos kan göras innan den spårar ur. En till synes betydelselös ändring, en fjärils vingslag, kan efter bara några dagar ge upphov till stora och oförutsägbara konsekvenser. Feltillväxten är ungefärligen exponentiell. Det innebär att felaktiga värden på exempelvis temperatur och tryck oftast inte har så stor betydelse för morgondagens väder, men att prognosen efter fem eller tio dygn kan ha avlägsnat sig så mycket från den verkliga väderutvecklingen att det inte längre ligger någon som helst sanning i den. Denna känslighet försöker vi fånga genom att göra flera prognoser med olika men lika sannolika utgångslägen, så kallade ensembleprognoser. Resultatet hjälper oss att avgöra hur pass trovärdig väderutvecklingen är på den operationella datakörning som vi får in två gånger per dygn från det europeiska vädercentret ECMWF. Dessutom jämför vi även med andra länders modeller. Som ni säkert förstår, blir diskussionerna ofta långa på de konferenser som vi dagligen håller med försvaret, SVT och TV4.