Information till vÄra lÀsare

Den 31 december 2024 Àr sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebÀr att vÄr sajt inte lÀngre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla vÄra lÀsare för det stöd och engagemang ni har visat genom Ären.

För er som vill fortsÀtta följa nyheter frÄn Norrköping och FinspÄng hÀnvisar vi till NT.se, dÀr ni hittar det senaste frÄn regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Dimmoln en utmaning för meteorologen

vÀderbiten2014-05-20 15:19

Man delar normalt in vÄra moln i tio olika huvudmolnslag. Vissa av molnen bestÄr av iskristaller och ligger pÄ 6-10 kilometers höjd medan andra stryker precis i trÀdtoppshöjd och bestÄr av smÄ vattendroppar.

De moln som ligger lÀgst i atmosfÀren, och har en undersida under 300 m, kallas stratusmoln eller dimmoln. Dimmolnen Àr vÀldigt vanliga i vÄr del av vÀrlden och framförallt under vinterperioden kan de göra livet grÄtrist under flera dagar i strÀck. Just att molnen ligger vÀldigt nÀra marken beror pÄ att de bildas av processer som Àr kopplade till mark- och havsytan. Flöden av vÀrme och fukt frÄn underlaget och hur topografin ser ut Àr avgörande för dimmolnens bildning, hur de fördelas över landskapet och hur lÀnge de finns kvar. För att kunna göra en bra prognos pÄ molnen innebÀr det alltsÄ att kunna efterlikna de hÀr förhÄllandena i vÄra matematiska prognosmodeller. Det har visat sig vara en utmaning av det svÄrare slaget eftersom processerna Àr vÀldigt kÀnsliga. Med nya modeller som nu hÄller pÄ att tas i bruk med bÀttre fysikalisk beskrivning av bÄde atmosfÀr och underlag ökar möjligheterna. Vi har alltsÄ hopp om att framöver kunna fÄ bÀttre hjÀlp i prognosarbetet med den hÀr utmaningen, men nÀr ni framöver hör ordet dimmoln sÄ vet ni att det alltid Àr lite extra osÀkert.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!
LĂ€s mer om